Med en konstnärlig ledare och chefsdirigent som ratar så gott som all svensk musik, och den samtida svenska musiken i synnerhet, förflyttar sig Sveriges Radios Symfoniorkester den nu påbörjade spelsäsongen tillbaka till tider hur det lät från landets konsertscener, för sådär 15–20 år sedan.

Berwaldhallen kallar sig Hela Sveriges konserthus – ”en av landets viktigaste kulturinstitutioner med räckvidd långt utanför landets gränser”, för att citera deras webbplats.

Konsertsäsongen 2023–2024 uppvisar en förfärande trång bild av hur en nutida – och skattefinansierad – orkester uppfattar sin uppgift. Eller snarare: hur orkesterledningen förvaltar sitt uppdrag.

En sådan diskrepans i repertoarfördelning har inte setts sedan vi 2010 började syna de svenska orkestrarnas repertoarutbud.

Kvinnliga tonsättare kraftigt underrepresenterade

Säsongen med Sveriges Radios Symfoniorkester i Berwaldhallen börjar visserligen med tre minuter av Elfrida Andrée (Glömska för harpa och stråkar). Men därefter försvinner de kvinnliga tonsättarna i en störtflod av manliga (oftast döda) kompositörer.

Sjostakovitj, Grieg, Mendelssohn, Debussy, Ravel, Musorgskij, Mozart, Beethoven, Brahms et consortes – och så, förstås, chefsdirigentens favoriter: Gustav Mahler och Richard Strauss. (Just denna säsong ingenting av Robert Schumann …).
I det aktuella säsongsprogrammet ryms musik av kvinnliga tonsättare med andel av 2,5 %. Samtida kvinnliga tonsättare upptar en andel av 2,3 % i konsertprogrammen jämfört med musik av manliga, samtida tonsättare: 17,9 %.

Uruppföranden

Av 67 timmars effektiv speltid med Sveriges Radios Symfoniorkester ägnas 59 minuter åt helt ny musik: Det blir uruppföranden av (faktiskt) Ludvig Normans Pianokonsert i d-moll (24 min), färdigställd av pianisten Peter Friis Johansson samt av Sång utan ord (10 min) av Emmy Lindström. En klarinettkonsert (25 min) av Jacob Mühlrad får sitt uruppförande i april 2024, med Martin Holmander som solist och Martin Fröst som dirigent.

De svenska inslagen

Ovanligt nog blir det denna säsong en hyfsad andel svensk musik i Hela Sveriges konserthus (trots den brittiske konstnärlige ledaren). Bo Lindes Cellokonsert d-moll spelas, med Amalie Stalheim som solist, liksom Dubbelkonsert för en av Daniel Börtz, Ich denke Dein av Rolf Martinsson och kantaten Sången av Wilhelm Stenhammar, för att ta några exempel. Svenska tonsättares verk svarar för 18,8 % av det totala repertoarutbudet; dvs nästan på decimalerna samma fördelning som i Stockholms konserthus med Kungl Filharmonikernas utbud 2023-24.


Uppgifter om framförd repertoar är hämtade från orkestrarnas säsongsprogram 2023-24, så som de ursprungligen är publicerade på webben eller som pdf. Ospecifcerade konsertprogram är inte medtagna. Durata (speltid) är enl resp orkesters angivelse, eller som en genomsnittlig beräkning från liknande framföranden. För durata av uruppföranden kontaktas oftast tonsättaren direkt.
Som ’samtida musik’ räknas verk komponerade 1950–2023.

LÄMNA ETT SVAR

Vänligen ange din kommentar!
Vänligen ange ditt namn här

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.