I augusti 2020 kliver den välkända scenduon Staffan Valdemar Holm och Bente Lykke Møller in på Drottningholms Slottsteater. De iscensätter Georg Friedrich Händels opera Agrippina. Svenska och internationella operastjärnan Ann Hallenberg hörs titelrollen.
Agrippina är en ironisk komedi om makt och erotik med en stark kvinna i titelrollen. Handlingen är hämtad från den romerska historien och kretsar kring den makthungriga kejsarinnan Agrippina, som smider planer för att sonen Nerone ska få överta tronen efter kejsar Claudio. Trots att verket är mer är 300 år gammalt talar det till en modern publik.
– Den här typen av maktspel ser vi ju även i dag. Det är bara att sätta på teven och se på brittiska parlamentet eller svenska riksdagen. Det är samma förräderier idag som då. Hungern efter makt och dominans är allmänmänskligt, säger Staffan Valdemar Holm.
Agrippina komponerades av Händel till karnevalen i Venedig år 1710. Nu framförs barockmusiken av Drottningholmsteaterns orkester på tidstypiska instrument under ledning av Francesco Corti, en hyllad italiensk cembalist som nu gör karriär som dirigent på de främsta scenerna.
Ann Hallenberg
Ann Hallenberg är Artist in Residence på Drottningholmsteatern och har varit engagerad i val av verk, sångare och konstnärligt team. I rollen som Agrippina driver hon handlingen framåt med sina ambitioner och sin strävan efter makt till varje pris.
Agrippina
Premiär den 8 augusti 2020, spelas sedan varannan dag till och med den 22 augusti. Musik: Georg Friedrich Händel Libretto: Vincenzo Grimani Dirigent: Francesco Corti Regi: Staffan Valdemar Holm Scenografi och kostym: Bente Lykke Møller Ljusdesign: Torben Lendorph I rollerna: Ann Hallenberg, Bruno de Sá, Giulia Semenzato, Kristina Hammarström, Renato Dolcini, Emil Næshagen med flera. Drottningholmsteaterns orkester.
Foto: Bengt Wanselius och Natascha Thiara Rydvald (Holm)
De svenska orkestrarna och operahusen spelar varje år cirka 1,700 timmar västerländsk konstmusik för våra skattepengar; orkester- och kammarmusik. Helst äldre sådan, d v s minst 30 år gammal och allra helst 150–200 år gammal.
Den musik som komponeras av dagens tonsättare får nöja sig med att bli framförd cirka 16 % av den totala konserttiden. I den förra mätningen av säsongen 2014/15 var andelen 11,5 %.
Musik av kvinnor – 7 %
Och musik komponerad av kvinnliga tonsättare från alla tider ligger fortfarande i strykklass – 7 % musik av kvinnor framförs. För fem år sedan var andelen 3,8 %.
Svensk musik – 13,7 %
Som iMusiken de senaste åren konstaterat hanteras musik av svenska tonsättare ganska styvmoderligt av orkestrarna.
De senaste tre åren svarar den för 13,7 % av all framförd musik. För fem år sedan var andelen svensk musik 10,2 %.
Små glädjeämnen
Allt detta, och mycket därtill, går att utläsa ur den repertoarrapport som tagits fram av Föreningen Svenska Tonsättare tillsammans med KVAST – Repertoarstatistik över tjugoen svenska musikinstitutioner under spelåren 2016/2017, 2017/2018 och 2018/2019.
Senast en så här stor genomgång av den spelade repertoaren gjordes var säsongen 2014/2015. Inte så mycket har förändrats sedan dess, men det finns små glädjeämnen, enligt FSTs ordförande Martin Jonsson Tibblin:
– Vi ser en utveckling mot mer nyskriven musik och fler verk komponerade av tonsättare verksamma i Sverige. Vi kan konstatera att repertoaren blir mer jämställd och i andelen uruppförda verk har balansen jämnats ut.
Rapporten presenterar hur stor andel av musiken som är nutida respektive äldre, komponerad av kvinnliga respektive manliga tonsättare och i vilken utsträckning musiken är komponerad av tonsättare i Sverige.
Få uruppföranden
Även antalet uruppföranden blir fler, men är få totalt sett. Förekomsten av elektronmusik är försvinnande liten. En annan slutsats är att stor del av repertoaren utgörs av historiska verk komponerade mellan 1800 och 1949 vilket påverkar utfallet då dessa verk ofta är långa (läs: Brahms-, Bruckner-, Mahler-symfonier).
Repertoarrapporten bygger på uppgifter som institutionerna offentliggjort och specificerat i sina säsongsprogram. Indata har bearbetats och sammanställts av företaget Statisticon.
De musikinstitutioner som ingått i studien är: Blåsarsymfonikerna, Camerata Nordica, Dalasinfoniettan, Gävle Symfoniorkester, GöteborgsOperan, Göteborgs Symfoniker, Helsingborgs Symfoniorkester, Jönköpings Sinfonietta, Kungliga Filharmonikerna, Kungliga Operan, Malmö Opera, Malmö SymfoniOrkester, Musica Vitae, Nordiska Kammarorkestern/ Kammarensemblen/ Blåsarkvintetten, Norrköpings Symfoniorkester, Norrlandsoperan, Svenska Kammarorkestern, Sveriges Radios Symfoniorkester/Radiokören, Uppsala kammarorkester/ Kammarsolister/ Linnékvintetten, Västerås Sinfonietta Wermland Opera.
Det heter Frid-lyst – ett Requiem och har fått Svenska kyrkans kulturstipendium i kategorin Musik.
Skapare av det nya verket är tonsättaren Maria Lithell Flyg och konstnären Anna Berglind.
Stipendierna från Svenska kyrkan fördelas på fem områden: musik, film, litteratur, scenkonst och bildkonst. Varje område får 100,000 kronor. Totalt hade 472 sänt in ansökningar om dessa kulturstipendier.
Ett requiem kring den biologiska mångfalden
Lithell Flyg och Berglind vill med sitt verk skapa en sorgeritual där frid lyses över de arter som redan har dött ut, med betonad aktualisering av de samtida utmaningarna genom dödsmässans gamla texter.
Frid-lyst blir ett verk där flera av publikens sinnen får samverka – musiken/hörsel och ljuset/syn – betonas den biologiska mångfaldens betydelse och vårt ansvar för den i en värld som är gemensam, sägs det i beskrivningen.
Växjö har sin egen världspianist i Per Tengstrand. Numera bor han i USA, men den 27 september återvänder han till hembygden och ger konsert tillsammans med 40-årsjubilerande Musica Vitae.
Huvudnumret är Ludvig van Beethovens praktfulla tredje pianokonsert (arrangerad av Vinzenz Lachner), komponerad just när tonsättaren insåg att hans hörsel var på väg att försvinna.
Men dessförinnan bjuds i konserten några sällsyntheter – musik av Gerald Finzi (1901–1956), en brittisk tonsättare som nästan hamnat i radioskugga. Eclogue för piano och stråkar kommer att framföras.
Och när hörde vi senast John Fernström? Violinist, tonsättare, dirigent som levde 1897–1961. I konserten blir det hans opus 2, Intima miniatyrer, som är en svit för stråkorkester från tidigt 1920-tal.
En konsertkrydda blir ett stycke musik av den prisbelönade indisk-amerikanska tonsättaren och sångerskan Shruthi Rajasekar. I sitt verk Son of Pandu har hon införlivat tongångar från sin egen indiska bakgrund med västerländsk klassisk tradition i en kreativ mix.
Om pianisten
Per Tengstrand är född 1968 och debuterade vid tolv års ålder med Helsingborgs Symfoniorkester. Han är numera en av Sveriges mest framstående artister på de internationella konsertscenerna och har haft stora framgångar i USA.
Om orkestern
15 stråkmusiker, med konstnärliga ledaren Malin Broman i spetsen, som ofta presenterar okonventionella musikaliska kombinationer. 2017 svarade Musica Vitae för musiken vid årets Nobelprisbankett och säsongen 2019/2020 firar orkestern 40 år.
Fyra konserter tillsammans
27 september Växjö Konserthus, kl 19.00 28 september Tingsryd Söderportkyrkan, kl 16.00 29 september Hässleholms kulturhus, kl 16.00 2 oktober Göteborgs Konserthus, kl 19.30
Den kanadensiska violinisten Lara St. John har spelat på violin sedan två års ålder och gjorde sitt första framträdande med orkester när hon var fyra år. Nu är hon 48.
Hon har framträtt med orkestrar världen över. Hon har sedan 1999 ett eget skivbolag, Ancalogon, och hennes album Bach: The Six Sonatas and Partitas var bästsäljare på iTunes 2007.
I september är hon på turné i Europa. Den 25 och 28 september är hon i Norrköping för en konsert med Norrköpings Symfoniorkester, där Lara St. John är både solist och musikalisk ledare. Hon spelar på en ”Salabue” Guadagnini från 1779.
Konserten är programsatt med De fyra årstiderna av Antonio Vivaldi samt Violinkonsert a-moll av Johann Sebastian Bach.
Spännande?
Lara St. John uppträdde i mitten av september i Prag med Tjeckiens nationella symfoniorkester och framförde då israeliske tonsättaren och dirigenten Avner Dormans Nigunim för violin och orkester, liksom hon gjorde i Warszawa med Sinfonia Varsovia några dagar tidigare.
Varför det plötsligt blev Bach och Vivaldi en dryg vecka senare i Norrköping, är en av de svenska konserthusens repertoargåtor.
Det gällde VM i barbershop som lördagen den 21 september avslutades i New Orleans, USA. För tredje gången togs det hem av Stockholmsbaserade Rönninge Show Chorus, anförda av dirigenterna Britt-Heléne Bonnedahl (som även grundade kören) och Anna Alvring (nyligen utsedd till rektor för Adolf Fredriks Musikklasser).
Tidigare har kören vunnit VM i Honolulu 2013, och i Las Vegas 2016.
Utöver guldet vann Rönninge Show Chorus pris som publikens favorit, Most Entertaining Award. Priset delades med silvermedaljören Lionsgate från Kanada. En gemensam nämnare är att de blivit coachade av koreografen Jan Alexandersson från Sverige.
Svensk musik i finalen
Finalpaketet Made in Sweden for the World gav den amerikanska publiken en inblick i svensk musikhistoria, från Karl Boberg till Max Martin. Den mest uppskattade delen var ABBA:s Thank You for the Music – en hyllning både till musiken och till körens grundare och dirigent Britt-Heléne Bonnedahl. Hon är en internationellt erkänd ledare inom organisationen, som under flera decennier har verkat för att utveckla barbershopsången i Sverige och globalt och dirigerade här sin kör för sista gången på en internationell scen.
Med mer än 40 år i (populär)musikbranschen och totalt 39 bidrag till Melodifestivalen i bagaget är hon en av Sveriges mest kända textförfattare. På senare år har hon också översatt flertalet musikaler och Disneyfilmer till svenska. Ingela Pling Forsman tilldelas Musikförläggarnas Hederspris 2019 för sin mångåriga och betydande insats för svensk populärmusik.
Musikförläggarnas hederspris utdelas sedan 2003 årligen av musikförlagens branschorganisation och tillfaller en eller flera musikskapare som gjort betydande insatser under lång tid i svenskt och/eller internationellt musikliv samt tjänat som extraordinär inspirationskälla.
Årets motivering: ”Sedan mitten av 1970-talet har vi berörts av hennes sångtexter i låtar som lyser – klart som en stjärna i natten. Hon har ett sinnrikt användande av det svenska språket där varenda stavelse räknas och ett betraktande av livets skeenden, som inte lämnar någon oberörd. Med handen på hjärtat – hon kan säga hur det känns, vare sig det handlar om bra vibrationer eller att finna sitt drömda land. Och hon ger oss tro på all den kärlek jorden rymmer – om, om igen. Ja, hennes fraser och uttryck har blivit självklara byggstenar i den svenska musikhistorien och med hittills 39 bidrag i Melodifestivalen banar hon även väg för framtidens musikskapare.
Hederspriset har tidigare år delats ut till Karin Rehnqvist, Kenneth Gärdestad, Mauro Scocco, Monica Dominique, Tomas Ledin, Eva Dahlgren, Mikael Wiehe, Per Gessle, Robert Broberg, Sven-David Sandström, Thore Skogman, Georg Riedel, Carl-Bertil Agnestig, Povel Ramel och Benny Andersson & Björn Ulvaeus. Förra året gick det till kompositören och textförfattaren Gullan Bornemark.
Årets hederspris delas ut på Musikförläggarnas Pris den 8 november på Berns i Stockholm.
Musikförläggarna är en branschorganisation (grundad 1928) som representerar 72 musikförlag och 4000 kataloger innehållande musik i alla tänkbara genrer. Medlemsförlagen står för cirka 95 % av omsättningen i branschen.
Musikförläggarna är huvudman för Stim tillsammans med musikskaparnas föreningar SKAP (Sveriges kompositörer och textförfattare) och FST (Föreningen Svenska Tonsättare).
Slutet av augusti och de första veckorna i september är säsongsstart för merparten av de svenska orkestrarna. Vi gör ett svep och tittar på vad som bjuds.
Även om den gängse, klassiska repertoaren överväger, syns på flera håll en tydlig strävan mot nyare musik; jodå, även kvinnliga tonsättare spelas – till och med flera uruppföranden! Nya dirigenter är också igång, bland annat i Malmö, där nye chefsdirigenten Robert Trevino debuterar.
Noteras att även fyra kvinnliga dirigenter finns med i dessa orkesterupptakter, dock ingen svenska. Och bara en manlig svensk dirigent fick plats på pulten.
Det blir ett uruppförande av Victoria Borisova-Ollas violinkonsert A Portrait of a Lady by Swan Lake, med lettiska violinisten Baiba Skride som solist. Dessutom Anton Bruckners romantiska Symfoni nr 4, med Kungliga Filharmonikerna under ledning av orkesterns chefsdirigent Sakari Oramo.
Svenska tonsättaren Victoria Borisova-Ollas har rötter i Ryssland. I violinkonserten A Portrait of a Lady by the Swan Lake har hon låtit sig inspireras av Tjajkovskijs balett Svansjön.
– Konserten inleds med ett tydligt tema som sedan återkommer i slutet av konserten. Jag ser framför mig en kvinna som står där, A Lady by the Swan Lake, och reflekterar över sitt liv. Det är väldigt filmiskt, kommenterar Victoria Borisova-Ollas.
Berwaldhallen, Stockholm, 19 september
Vinnaren av Solistpriset 2018 och P2:s Artist 2018–2019, cellisten Amalie Stalheim, framför Variationer över ett rokokotema av Pjotr Tjajkovskij.
Dirigenten Dalia Stasevska återkommer till Berwaldhallen och leder Sveriges Radios Symfoniorkester i Sergej Rachmaninovs Symfoniska danser samt Avskedsvariationer av Britta Byström, inspirerade av Haydns Avskedssymfoni.
Malmö, 12 september
2016 började Per Hedberg som ny programchef för Malmö SymfoniOrkester. Nu presenterar han sin tredje säsong och det med Robert Trevino som är MSO:s nye chefsdirigent.
Inledningskonserten börjar med Asyla av den brittiske tonsättaren Thomas Adès, ett verk som spränger alla genregränser. Sedan följer Symfoni nr 5 av Gustav Mahler.
Gävle, 12 september
Världsmezzon Anne Sofie von Otter öppnade den nya säsongen i Gävle Konserthus.
Målningen De dödas ö gjorde konstnären Arnold Böcklin omåttligt populär under det sena 1800-talet. En som inspirerades av motivet – en klippö i ett svart hav – var tonsättaren Max Reger.Vier Tondichtungen nach Arnold Böcklin uruppfördes 1913 och är en symfonisk dikt i fyra delar.
Dessutom framfördes Hector BerliozLes nuits d’été – Sommarnätter – sex sånger, samt Ludwig van Beethovens Symfoni nr 5, ”Ödessymfonin”. Allt med Gävle Symfoniorkester och chefsdirigenten Jaime Martín.
Göteborg, 5 september
Den karismatiske dirigenten Santtu-Matias Rouvali öppnade sin tredje säsong som Göteborgs Symfonikers chefsdirigent med verket Loco av Jennifer Higdon samt Dmitri Sjostakovitjs färgsprakande femte symfoni och Edvard Griegs pianokonsert med pianisten Leif Ove Andsnes.
Leif Ove Andsnes är Artist in Residence hos Göteborgs Symfoniker säsongen 2019-2020.
Helsingborg, 5 september
Litteraturen fick ta plats i öppningskonserten med Helsingborgs Symfoniorkester med Stefan Solyom som dirigent. Övergripande rubrik: Irrfärder. Konserten innehöll Jean SibeliusViolinkonsert med solisten Malin Broman, en stråkkvintett av Imogen Holst samt musik ur Igor Stravinskys svit Jeu de Cartes (Kortspelet).
Dessutom blev det ett uruppförande av en anonym kompositör kring fiktive tonsättaren Vinteuil, från Marcel Prousts romansvit På spaning efter den tid som flytt. Det blir fler anonyma kompositörer under säsongen, men vilka tonsättarna är avslöjas först i vår, märkligt nog.
Sundsvall, 5 september
Nordiska Kammarorkestern med sin chefsdirigent Eva Ollikainen öppnade säsongen med Johannes Brahms Pianokonsert nr 2 med den finske pianisten Antti Siirala.
Dessutom blev det Danser från Galánta av Zoltán Kodály, liksom en Sverigepremiär av Lisa Streichs verk Mantel.
Publiken fick också vara med om Sverigepremiären av den svenska tonsättaren Lisa Streichs verk Mantel.
Norrköping, 5 september
Norrköpings Symfoniorkester startade säsongen i De Geerhallen med Franz Schubert, där sopranen Camilla Tilling bl a sjöng fem av hans sånger (An die Musik ”Du holde Kunst”, Geheimes, Jäger, ruhe von der Jagd!, Gretchen am Spinnrade, Du bist die Ruh).
Symfoni nr 4 av Gustav Mahler avslutade konserten med dirigenten Anja Bihlmaier.
Karlstad, 1 september
Säsongen inleddes med en hyllning till 100-årsjubilerande Leonard Bernstein. Vid inledningskonserten fokuserades på sceniska verk som sattes upp på Broadway.
Musikalartisten Evelyn Jons har satt samman programmet och tillsammans med artisterna Anna-Maria Krawe och Christer Nerfont framfördes musikal- och operamusik från 1900-talets mitt. Allt tillsammans med Wermland Operas orkester under ledning av Alice Farnham.
Luleå, 30 augusti
I ett samarbete med Ung Nordisk Musik öppnar Norrlandsoperans Symfoniorkester sin säsong (där man även firar sina 45 år).
Här startade man med två nya verk – Fall into the ocean av Tuomas Kettunen (född 1992), och WitchHunt (2016) av Hans Blok (född 1990).
Med Camilla Tilling som sopransolist blev det också Vier Letzte Lieder av Richard Strauss, samt Symfoni nr 4 av Gustav Mahler.
Dirigent var Giordano Bellincampi.
Bilden: Santtu-Matias Rouvali med Göteborgs Symfoniker.
I mars i år vann han Carl Nielsen International Violin Competition i Odense, öppen för unga musiker under 29 år. Det är Johan Dalene (född 2000 i Norrköping) det handlar om.
Han började spela fiol som fyraåring. Som 7-åring gjorde han sin offentliga debut. Sedan dess har han framträtt som solist såväl på hemmaplan som i Storbritannien, Italien, Österrike, Schweiz, Kina och Sydafrika och vunnit flera prestigefyllda, internationella musiktävlingar, bland annat The Thomas and Evon Cooper International Violin competition 2017.
Säsongen 2018–2019 var Johan Dalene utsedd till Artist-in-residence hos Norrköpings Symfoniorkester med ett flertal konserter på programmet, bland annat violinkonserten av Samuel Barber och kammarmusik av Claude Debussy och Pjotr Tjajkovskij.
Turné i Sverige
Efter många framträdanden internationellt är Johan Dalene nu i Sverige. Den 21 – 29 september är han på turné med London-pianisten Nicola Eimer. Hon har studerat på Royal Academy of Music i London och Juilliard School i New York. Idag är hon professor på Royal College of Music, London, och undervisar i piano, duospel och kammarmusik.
Konsertturnén omfattar Helsingborg, Växjö, Lund, Ängelholm, Särö och Varberg.
På programmet står Jean Sibelius (ur 6 stycken för violin och piano op. 79), Wilhelm Stenhammar (Två sentimentala romanser op 28), Edvard Grieg (Violinsonat Nr. 2 op.13), Grazyna Bacewicz (Humoresk och Kolysanka), samt César Franck (Sonat för violin och piano A-dur).
Den 16 september för 100 år sedan föddes Sven-Erik Bäck; violinist, outtröttlig kammarmusiker (t ex i Kyndelkvartetten och Barkelkvartetten), tonsättare och musikpedagog.
Den 17 september 2019 blir det en kväll omkring Bäck – en Klingande akademi i ett arrangemang av Kungl Musikaliska akademien och Konserthuset i Stockholm. Lokal: Grünewaldsalen kl 18 (och fri entré!).
Professor Mattias Lundberg och Eric Ericsons Kammarkör, med Florian Benfer som dirigent, kommer att belysa episoder ur Sven-Erik Bäcks liv och några av hans viktigaste verk.
Tonsättaren Sven-Erik Bäcks verklista spänner brett över den konstmusikaliska genren: elektronisk musik, kammaropera, kyrkliga motetter, körstycken, soloverk och orkesterstycken samt tre kammaroperor, Tranfjädrarna, Gästabudet, Fågeln. Han finns representerad i den svenska psalmboken 1986 med sju psalmer. Han skrev även musiken till Ingmar Bergmans Ett drömspel (1963).
Bäck studerade violin för Charles Barkel och Sven Karpe, kompostion för Hilding Rosenberg. Han var medlem av Måndagsgruppen under krigsåren (dvs 1940-1945) och blev nära förtrogen med Karl-Birger Blomdahl och Eric Ericson.
Schweiz och Italien
På 1950-talet reste Bäck och Eric Ericson tillsammans med andra i samma generation till Schola Cantorum Basiliensis i Basel för att fördjupa sig i tidig musik och historiska spelstilar. Studierna för den legendariska musikforskaren och tonsättaren Ina Lohr blev betydelsefulla för Sven-Erik Bäck, liksom hans nära kompositionskontakter med Goffredo Petrassi, italiensk kompositör och dirigent.
På 1960- och 1970-talet förnyade han tillsammans med Eric Ericson den svenska körmusiken, inte minst inom det kyrkliga området.
Den amerikanska författaren och feministen Valerie Solanas verk SCUM Manifest är ett radikalfeministiskt manifest från 1967, där hon angriper männen och patriarkatet utifrån ett biologiskt, sociologiskt och psykologiskt perspektiv.
I SCUM-manifestet skärskådas strukturer och värderingar hos individ, familj och samhälle.
Detta har nu fått musik av tonsättaren Christofer Elgh och är något så ovanligt som politiskt medveten konstmusik – nyskrivet, svenskt; det möter du inte så ofta idag.
Det musikdramatiska verket heter Valerie’s Voice och är skrivet för en sopran och fyra el-gitarrer. Regissör är Helena Röhr.
Valeries tankar och visioner om en rörelse som radikalt vill förändra villkoren för såväl kvinnor som män, uttrycks effektfullt av en dramatisk sopranröst i kombination med elgitarrerna.
Många bottnar och humoristiskt
Enligt beskrivningen kommer föreställningen att visa på ”textens komplext mångbottnade och humoristiska prägel. Musiken tillåter oss att snabbt skifta från det allvarsamma till det humoristiska i satiren”.
Föreställningen har tidigare i år gästat Malmö, Arvika, Köpenhamn och Halmstad. Den 18–22 september görs den i Stockholm, På Aliasteatern, Hälsingegatan 3 i Stockholm.
Ensemblen består av sopranen Paulina Pfeiffer och elgitarrgruppen Krock (Pascal Jardry, Danjel Röhr,Pål Nyberg, Jesper Nielsen) Kostymdesign av Åsa Gjerstad och ljusdesign av Kicki Renberg.
De var många som höjde på ögonbrynen och/eller ansåg att deklarationen från Helsingborgs Symfoniorkester var både orealistisk och populistisk – från och med säsongen 2020/2021 slutar HSO att flyga in artister och dirigenter. Istället ska man prioritera samarbeten med gästdirigenter och solister som väljer andra färdmedel än flyg när de reser till konserthuset i Helsingborg.
Redan nu väljer orkestern bort flyget och tar tåget till olika spelningar och orkesteruppdrag. Som senast, när de skulle medverka i SVTs program Kontrapunkt.
En bekväm resa med SJ 3000 från Helsingborg till Göteborg. 1 timme och 40 minuter. Snabbare och bekvämare än t ex buss och bil och med helt andra möjligheter till vila eller reflektion. Dessutom finns ju bistrovagnen alltid med.
– Om fler orkestrar än vi prioriterar solister och dirigenter som vill resa klimatsmart till sina uppdrag, bidrar vi också till att det bli lättare för fler solister att göra som exempelvis Malena Ernman gjort, konstaterar konserthuschefen Fredrik Österling.
En oväntad effekt av orkesterns klimatval (som nådde långt utanför Sveriges gränser) var att en välrenommerad brittisk kompositör blev så inspirerad över Helsingborgsorkesterns beslut att han föreslagit ett samarbete. Han vill komponera ett verk på temat en tågresa från London till Helsingborg, med uruppförande i Helsingborg.
Tids nog lär vi bli varse vem tonsättaren är.
Tågturné i Europa
En annan intressant idé som HSO just nu funderar över är en tågturné genom Europa ner till Barcelona med flera konsertstopp längs vägen. Inte omöjligt alls, vet den som har koll på tågresande på kontinenten.
Även kontrabasar går att ta med på SJ-tågen – man bokar en ungdomsbiljett för instrumentet …