Hur mycket av den musikaliska förmågan beror på generna? Det är en fråga som har förbryllat både musiker och icke-musiker i århundraden. Visst tycks talang gå igen i vissa familjer, men det finns också många tonsättare och framgångsrika musiker som var de första i sin släkt som visade en musikalisk gåva.
Så frågan är: föds man med musikalitet?
Forskare inom området neuropsykologi i Sverige (bland andra Fredrik Ullén, professor vid Karolinska Institutet och framstående pianist) och forskarkolleger Australien, Tyskland och Nederländerna gick samman för att undersöka den frågan. Deras artikel, med titeln Music and Genetics, publicerades i septembernumret 2023 av Neuroscience & Biobehavioral Reviews.
Musiken i våra gener
Forskarna pekar på mänsklighetens historia när de argumenterar för genetik som en grund för mänsklig musikalitet. De påpekar att alla befolkningar från hela världen har gjort musik sedan mänsklighetens gryning – bevis på att det är en del av vår biologi.
De pekar också på barockens Bach-släkt med dess dussintals musikaliska medlemmar som ett exempel på hur musikalisk förmåga så ofta samlas i familjer. Dessutom resulterar sällsynta tillstånd som påverkar en specifik kromosom i olika effekter på musikalisk förmåga. Genmutationerna verkar med andra ord ha en direkt effekt på musikaliteten.
Intressant nog använder studien tvillingdata för att komma fram till sina slutsatser, såväl genotypdata som standardelement Genom att använda data från tvillingar kan forskare bedöma vilken roll genetik kontra miljö spelar.
Tvillingstudier visar ett samband mellan musikalisk förmåga och genetik. Forskarna tittade specifikt på data om vuxnas engagemang i musik. Miljöpåverkan är starkare under barndomen och tonåren. Genetiken har en starkare dragning in i vuxenlivet.
Ärftligheten cirka 40 %
Några övergripande slutsatser från forskningen:
Den genomsnittliga ärftligheten för musikrelaterade egenskaper verkar vara 42 %; den varierar från 0 % till 86 %, med ett genomsnitt på 42 %.
Det finns ett övergripande genetiskt inflytande relaterat till musik, men det har många varianter, och varje variant har en liten, specifik effekt.
Det finns en stor överlappning mellan musikaliska egenskaper när det kommer till genetik.
Våra reaktioner på engagemang i musik har också en genetisk grund.
Genetik och musikaliskt rik miljö
Allt handlar dock inte bara om dna-uppsättniungar.
En kombination av genetik och musikalisk miljö i barndomsåren påverkar direkt tidpunkten för när man börjar spela, liksom kompetensnivån hos den vuxne.
I tidskriften presenteras en studie av 6,610 tvillingar där man undersökte den musikaliska nivån som unga människor fick under barndomen. Det kunde vara musiklektioner, att gå på konserter och musikevenemang, frekvensen av musik som spelades i hemmet, andra familjemedlemmar som spelade ett instrument, och så vidare.
Resultaten visade tydligt på en stark koppling mellan att växa upp i en musikaliskt rik miljö och graden av musikalisk prestation i vuxen ålder.
Det handlade inte bara om prestation, utan en större variation i sättet som uttrycktes. En musikalisk miljö ökade också nivån på nedärvd musikalitet. Det finns med andra ord en stark uppåtgående spiral för musikalisk prestation när genetisk predisposition kombineras med en stöttande och musikaliskt rik miljö.
Molekylärgenetisk forskning har precis börjat skrapa på ytan när det gäller att kunna identifiera generna som är involverade i musikalisk förmåga. Mer forskning med större urvalsstorlekar kommer att ge fler insikter inom detta fascinerande område.
