Hur kan kulturskaparna ta tillvara sina immateriella rättigheter?

Upphovsrätten är grunden för att kunna försörja sig som kulturskapare i Sverige idag. Är upphovsrätten viktig för Sveriges ekonomi? Hur kan kreatörerna bättre tillvarata sina immateriella rättigheter? 

Det är några frågor som avhandlas i en ny rapport från Stim: Upphovsrättens roll för skapandet – Fundamentet för ett kreativt samhälle.

Det är snarare regel än undantag att när ny teknik utvecklas så kommer det förnyade krav på politiken att urholka upphovsrätten. 

Stims rapport tar ett brett grepp på upphovsrätten för att lyfta fram dess betydelse för kunskapsekonomin. Rapporten består av tre fristående essäer som belyser upphovsrättens roll i ekonomisk, teknisk och kulturell utveckling, såväl historiskt som i en allt mer digitaliserad samtid där musik och andra immateriella tillgångar tillgängliggörs på nya sätt. 

Här kan du ladda ner och läsa rapporten

Upphovsrätten som fundament

Thorbjörn Öström, upphovsrättsexpert Stim:

Upphovsrätten skiljer sig från de övriga immaterialrätterna på några viktiga punkter. Till exempel krävs ingen registrering hos en myndighet eller motsvarande för att upphovspersonen ska få skydd för sitt alster, skyddet uppkommer automatiskt i samma stund som verket skapas. 

En annan skillnad är att upphovsrätten har en tydlig personlig koppling till den ursprungliga upphovspersonen. Visserligen innehåller upphovsrätten också regler som kan sägas utgöra rena investeringsskydd, men i huvudsak har den enskilde kreatören varit utgångspunkten för lagstiftaren. Det är också viktigt att understryka att upphovsrätten inte är ett skydd för fakta eller idéer – den som vill skydda en idé är hänvisad till patenträtten. Skyddet omfattar istället bara den speciella utformning som upphovspersonen givit sina idéer.  

Upphovsrätten är också i mycket stor utsträckning internationaliserad. Genom olika internationella konventioner ges olika länders rättighetshavare upphovsrättsligt skydd i snart nog hela världen. Detta är centralt för det upphovsrättsliga ekosystemet, då gränsöverskridande handel med upphovsrättsligt skyddade prestationer ökat kraftigt de senaste decennierna. 

Att äga sitt skapande

Christina Wainikka, policyexpert för immaterialrätt på Svenskt Näringsliv: 

I patenträtten omfattas skyddsomfånget av det som finns i det så kallade patentkravet. Det är den sökande själv som definierar hur omfattande skyddet ska bli, alla varianter av uppfinningen som täcks av det som står där är patentintrång. I praktiken kan man säga att patenträtten skyddar den tekniska idén. 

I upphovsrätten fokuseras tvärtom inte alls på idén. Rent konkret skyddas inte idén i upphovsrätten utan det är det uttryck som upphovspersonen gett idén som skyddats. Tanken med detta är att öppna upp för kreativitet. Den som ser en målning med rosor kan ge den idén en egen utformning. Den som vill bygga en film på historien om att ”pojke möter flicka, pojke förlorar flicka, pojke får flicka till sist i alla fall” kan göra det, trots att nästan alla kärleksfilmer bygger på samma idé. 

Det upphovsrättsliga skyddet må alltså vara utsträckt i tid på ett helt annat sätt än det patenträttsliga, men är alltså ett helt annat skydd. Det upphovsrättsliga skyddet öppnar för att i en ännu större utsträckning låta sig inspireras, detta redan under skyddstiden. 

Det handlar också om att kunna styra över hur det som skapats faktiskt får användas. Vill en författare inte att en text ska publiceras är det upphovsrätten som ger möjlighet att säga nej. Vill en kompositör inte att ett politiskt parti ska använda en viss låt i en film är det upphovsrätten som gör det möjligt att förbjuda dem från att göra det. Vill en filmregissör inte att det ska göras reklamavbrott i deras filmer är det tack vare upphovsrätten de kan vägra att släppa visningsrätter till reklamkanaler. 

Ibland tycks det som om denna aspekt av immaterialrätten glöms bort, men den är ack så viktig för rättighetshavarna. Den som skapat något, vare sig det är ett musikstycke eller ett varumärke, kan ha starka emotionella band till det skapade. Då är det fullständigt rimligt att kunna få bestämma vem som gör vad med detta. 

Rollen som välståndsskapande inom musiken

Nima Sanandaji, teknologie doktor vid KTH och vd för European Centre for Policy Reform and Entrepreneurship:

Framväxten av kunskapssamhället hör samman med att ekonomin i allt större utsträckning baseras på immateriellt, snarare än fysiskt, värdeskapande. En betydande del av det värde som skapas i moderna industriverksamheter och tjänstenäringar är redan i dag immateriellt. Några exempel är nya affärsidéer, uppfinningar, programkod, musik, film, design, varumärken samt tjänsteinnovationer. Dessa värden är resultaten av investeringar i kunskapsbaserat kapital. Inom musik, film och dataspel är inslaget av immateriellt värdeskapande extra tydligt, då resultatet av arbetet framförallt finns i digitalt format. Immateriella värden går i dag att finna i hela ekonomin. 

Om vi går tillbaka till den sena medeltiden och den tidiga renässansen var det svårt att försörja sig som musikskapare. Det fanns underhållare som skrev och spelade musik professionellt, i till exempel värdshus, men det var ofta en sidosyssla. De få som sysslade med musik professionellt på heltid fick i regel betalt från kungahus, kyrkan eller rika adelsfamiljer. Eftersom det inte fanns en marknad för musik var försörjningsmöjligheterna begränsade. Den marknad som fanns var dessutom styrd av starka intressen. Det var bara möjligt att jobba som kompositör eller låtskrivare om verket anpassades till hovets, kyrkans eller mecenatens önskemål. Kyrkan och staten reglerade musiken starkt, till exempel genom att många kyrkor begränsade musikutbudet till körsång och orgel. 

I dag råder en situation i Sverige där immateriella rättigheter formellt erkänns, men där det finns både en acceptans för immaterialrättsliga intrång och en bristande förmåga hos rättsstaten att agera mot de som kränker immaterialrätten. En förändring behövs, där staten lägger nödvändiga resurser på att skydda upphovsrätt, varumärken och patent. Såväl i Sverige som internationellt behövs krafttag mot intrång. En av statens centrala roller i ekonomin är att stå som garant för äganderätten, och denna roll behöver utvidgas i Sverige för såväl det materiella som det immateriella ägandet. 

Uppsidan med en sådan utveckling är tydlig. Sverige utmärks redan bland världens ledande kunskapsekonomier, och kan genom att stärka den immateriella äganderätten främja ytterligare jobbskapande och tillväxt inom musiknäringen och andra näringar med fokus på immateriellt värdeskapande. 


LÄMNA ETT SVAR

Vänligen ange din kommentar!
Vänligen ange ditt namn här

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.