Den svenska orkester som under säsongen 2023–2024 spelar minst inför en betalande biljettpublik är Blåsarsymfonikerna i Stockholm. En ensemble, med devisen Känn dig blåst, som är skattestöttad av Region Stockholm och som i somras flyttade från de anrika lokalerna i Musikaliska vid Nybroviken till Dieselverkstaden i Nacka. En hyrestvist med Statens Fastighetsverk var anledningen till uppbrottet.
Det ligger i ensemblens förutsättningar (blåsorkester) att den musik som kan spelas är mer begränsad än den för en symfoniorkester eller för en sinfonietta/stråkorkester. För att kunna genomföra en mer varierad repertoar använder sig Blåsarsymfonikerna av ett antal flitiga arrangörer, till exempel Anders Högstedt, Per-Olof Ukkonen och Staffan Lundén-Welden.
Säsongens dirgenter är Emil Eliasson, Jonas Nydesjö, Gudrun Dahlkvist, Christoffer Holgersson, Marie Rosenmir, Sofia Winiarski, Johan Siberg, Jukka Iisakkila och Alexander Hanson. Tre kvinnliga dirigenter fick alltså plats framför orkestern.
Manligt, kvinnligt, svenskt
Det blir alltså en del lösgodis i Blåsarsymfonikernas säsongsprogram. De flesta framförda styckena är mellan fem och tio minuter långa/korta. Undantagen är Igor Stravinskys Svit ur Eldfågeln, Concerto Grosso i f-moll, Op.1 av Pietro Locatelli och Klarinettkonsert nr 1 i f-moll av Carl Maria von Weber.
Detta, tillsammans med alla de kortare styckena, betyder att andelen kvinnliga tonsättare som framförs är drygt 29 % (12 % av dem är samtida, dvs med verk komponerade från 1950 och framåt) På topp, men inte allra mest bland de jämförda orkestrarna.
Drygt 70 % av säsongens framförda musik är alltså verk av manliga kompositörer (6 % av dem är samtida).
Andelen komponerade verk av svenska tonsättare är 32 % – från Johan Helmich Roman till Molly Kien, Karin Hammar och Britta Byström m fl.
Uppgifter om framförd repertoar är hämtade från orkestrarnas säsongsprogram 2023-24, så som de ursprungligen publicerades på webben eller som pdf. Durata (speltid) enl resp orkesters angivelse, eller som en genomsnittlig beräkning från liknande framföranden. För durata av uruppföranden kontaktas oftast tonsättaren direkt.
Som ’samtida musik’ räknas verk komponerade 1950–2023.
