Det är tio år sedan tonsättaren Karin Rehnqvist med KVAST (Kvinnlig Anhopning av Svenska Tonsättare) startade sitt – som det skulle visa sig – effektiva lobby-arbete för en mer jämställd repertoar i de svenska, skattefinansierade, konserthusen.
Om det nu blir en tävlan mellan konsertinstitutionerna om vem som i de kommande säsongsprogrammen kan få till den mest jämställda repertoaren, återstår att se.
Det skulle onekligen bli en spännande framtid för konsertpubliken. Med en mer varierad repertoar och förhoppningsvis mer av ny musik.
35 % andel kvinnliga kompositörer?
Vid en pressträff kring Stockholms konserthus’ säsongsprogram för 2018/2019, ville vd Stefan Forsberg gärna dra på sig den gula ledartröjan när det kommer till mest jämställda repertoar.
– Det ideala förhållandet mellan musik av manliga–kvinnliga kompositörer borde vara 60–40. Vi är inte riktigt där än, men väldigt nära! Vi räknar med 35 % andel kvinnliga tonsättare, säger Stefan Forsberg.
Det vore en enastående uppryckning, om det stämmer.
Tonsättarens kön – eller verkets speltid?
Repertoarstatistik kan man ta fram på olika sätt. Från början räknade KVAST enbart manliga resp. kvinnliga tonsättarnamn. För detta fick man en hel del kritik, eftersom det sade ingenting om hur mycket musik som spelades. En Anton Bruckner-symfoni på 70 min blev med det här enkla beräkningssättet lika mycket värd som ett nyskrivet stycke på 6 min av en kvinnlig tonsättare.
Därför övergavs den enkla vägen att enbart registrera tonsättarnamn i den stora nationella repertoargenomgång FST och KVAST genomförde för säsongen 2014/15. Nu dök man djupare ner och registrerade verkens durata (speltid), musikens tillkomstår, orkestermusik/kammarmusik/kör, geografiskt ursprung etc. Samt fördelningen manliga – kvinnliga tonsättare, förstås.
Det bidde knappt knappt 15 %
Gör man durata-beräkningen på Konserthusets repertoar för säsongen 2018/19 blir det ingen 35-procentig andel kvinnligt. Det blir istället 16,9 % (1,125 minuter framförd musik av kvinnliga tonsättare, av totalt spelade 6,664 minuter).
Då har vi räknat med samtliga framföranden. Alltså inte bara musik med orkestern, soppkonserter, ”filharmoniker i närbild”, den särskilt engagerade ZPR-trion, utan även framföranden av gästspelsorkestrar och gästande kammarmusikensembler och solister.
Tar vi bort de gästande musikernas framföranden, blir andelen musik av kvinnliga kompositörer 14,8 % (988 minuter).
Bäst hittills
Men 16 timmar och 45 minuters (988 min) musik av olika kvinnliga kompositörer under en säsong är inte dåligt. Det är all time high för Konserthuset. Vi får se om ledartröjan stannar vid Hötorget i Stockholm, eller om någon annan orkester har vässat repertoarbredden ännu mer.
