Han flydde till Sverige som 15-åring för att slippa vara med sin hårdföre far som turnerade med en marionetteater i Tyskland, Han hamnade i Östergötland och blev regionens främste kompositör. Han var verksam som ledare och musiker i Norrköpings orkestersällskap.
Namnet är Antoine Edouard (Anton Edvard) Pratté och han levde 1799–1875; på bilden är han 40 år. En utomordentlig skicklig musiker – harpvirtuos – som också turnerade som solist i runt om i Sverige och i övriga Norden och Europa.
Förutom ett flitigt konserterande komponerade en hel rad verk: 2 större orkesterstycken, flera verk för harpa och orkester m.m. melodramer (Napoleons monolog på S:t Helena, Torquato Tassos död), vokalverk med orkester, kammarmusik (stråkkvartett, kammarmusikaliska verk med harpa m.m.), verk för soloharpa, 7 sånger, 3 körkompositioner med ackompanjemang samt 8 körstycken.
Prattés harpfestival
Den 8–12 maj återupprättas Edvard Pratté. Ordentligt. I De Geerhallen i Norrköping blir det stor, internationell harpfestival, inklusive tävling och uppföranden av Prattés kompositioner.
I en konsert med Norrköpings Symfoniorkester under ledning av Rumon Gamba kommer harpisten Delphine Constantin Reznik att framföra Prattés Harpkonsert.
Constantin-Reznik är också konstnärlig ledare för Pratté International Harp Festival som under tre dagar kommer att presentera en rad framstående harpister:
Catherine Michel, Sandrine Charon, Birgite Volan Håvik, Sophia Steckeler, Laura Stephenson.
Orkestern under festivalen är Camerata Ostrogothia under ledning av Roman Deznik.
Framförandet av Anton Edvard Prattés Harpkonsert har möjliggjorts genom Kungl. Musikaliska akademiens stora satsning Levande Musikarv. Editör för notutgåvan är professor Anders Wiklund. En stor del av den äldre svenska konstmusiken är i dag otillgänglig eftersom notmaterial saknas eller är i så dåligt skick att det är oanvändbart. Genom arbetet inom Levande musikarv blir nu musik från flera århundraden fritt tillgänglig för musiker både i Sverige och utomlands.
