Våren 2021 lämnade Konstnärsnämnden utredningen Digitaliseringens konsekvenser för konstnärers villkor till regeringen.
Utredningen visar att konstnärers möjlighet att få betalt för sina prestationer försämrats i och med den digitala utvecklingen.
En av de viktigaste åtgärderna som föreslogs för att vända den negativa trenden var att införliva EU-direktivet i svensk lag på ett sådant sätt att konstnärernas ställning stärks. Konstnärsnämnden menar att promemorian inte tillgodoser syftet att förstärka upphovsrättslagens funktion som skyddslagstiftning för upphovspersoner, utövare och andra rättighetshavare i tillräckligt hög utsträckning.
Behöver moderniseras
Upphovsrättslagen behöver moderniseras för att fungera i den digitala utvecklingen. EU har därför tagit fram ett direktiv för hur medlemsländernas lagstiftning ska harmoniseras. I justitiedepartementets promemoria Upphovsrätten på den digitala inre marknaden lämnas förslag till regeringen på hur det ska gå till.
EU-direktivet syftar till att förstärka upphovsrättslagens funktion som skyddslagstiftning för upphovspersoner, utövare och andra rättighetshavare. EU-direktivets justeringar och förstärkningar är nödvändiga för att upprätthålla lagens syfte. Vissa delar av EU-direktivet är tvingande medan andra delar ger medlemsstaterna en möjlighet att ytterligare bygga ut skyddet.
Den möjligheten till förbättringar har, enligt Konstnärsnämnden, inte tagits tillvara i den utsträckning som man hoppats på.
Relevant ersättning
– Det här är ett unikt tillfälle att i grunden stärka konstnärers ställning och möjlighet att erhålla relevant ersättning för nyttjandet av deras verk, menar Anna Söderbäck, direktör vid Konstnärsnämnden.
– Vi välkomnar många av promemorians förslag, men saknar samtidigt flera av de viktiga åtgärder som EU-direktivet öppnar upp för. Därför lämnar vi i vårt remissvar förslag på åtgärder som stärker konstnärernas position, säger Anna Söderbäck.
