Flickor med högutbildade föräldrar är fortfarande vanligast bland alla de 177,000 barn och ungdomar som går i kommunala musik- och kulturskolor. 62 % av eleverna i åldern 6–19 år är flickor.
Mer än 80 % av eleverna i åldern 6–19 år hade minst en förälder med eftergymnasial utbildning, Underrepresentationen bland kulturskolans deltagare märks för nyinvandrade, utlandsfödda och barn med utländsk bakgrund.
Dessutom: mer av distansundervisning och mindre öppen verksamhet sticker ut när Kulturskolecentrum presenterar 2020 års kulturskolestatistik.
Minskad öppen verksamhet under året
– Den stora skillnaden jämfört med året innan är att en klart mindre andel av kommunerna har erbjudit öppen verksamhet och publika evenemang, vilket sannolikt är en följd av pandemin. Den ökade digitala undervisningen har en ännu tydligare koppling. I övrigt visar inte statistiken några större förändringar över ett års tid, säger Fabian Sjö, statistiker och utredare på Kulturskolecentrum.
84 % av Kommunerna anger att restriktionerna kring coronapandemin helt bidragit till att undervisningen bedrivits digitalt; om inte pandemin varit skulle de inte hade bedrivit någon digital undervisning alls. Knappt en fjärdedel av kommunerna anger att coronapandemin inneburit att undervisningen helt fick ställas in under perioder år 2020.
287 kommuner har kulturskola
– Om vi ser till kostnader över en längre tid så har kommunernas samlade kostnader för kulturskolan ökat under perioden 2011–2020, vilket tyder på att kulturskolan totalt sett i landet har fått mer pengar. Kostnaderna per invånare har också ökat, även om det skedde en viss minskning 2020 jämfört med närmast föregående år, enligt Fabian Sjö.
Kommunala musik- och kulturskolor finns i 287 av landets 290 kommuner. Musik, i form av sång/instrument respektive i grupp, är det klart vanligaste ämnet.
Därefter följde i tur och ordning dans, teater/drama, bild/form och film/animation som de vanligaste ämnena i kulturskolan.
Läs helal rapporten här ›
