De svenska orkestrarna och operahusen spelar varje år cirka 1,700 timmar västerländsk konstmusik för våra skattepengar; orkester- och kammarmusik. Helst äldre sådan, d v s minst 30 år gammal och allra helst 150–200 år gammal.
Nutida musik – 16 %
Den musik som komponeras av dagens tonsättare får nöja sig med att bli framförd cirka 16 % av den totala konserttiden. I den förra mätningen av säsongen 2014/15 var andelen 11,5 %.
Musik av kvinnor – 7 %
Och musik komponerad av kvinnliga tonsättare från alla tider ligger fortfarande i strykklass – 7 % musik av kvinnor framförs. För fem år sedan var andelen 3,8 %.
Svensk musik – 13,7 %
Som iMusiken de senaste åren konstaterat hanteras musik av svenska tonsättare ganska styvmoderligt av orkestrarna.
De senaste tre åren svarar den för 13,7 % av all framförd musik. För fem år sedan var andelen svensk musik 10,2 %.
Små glädjeämnen
Allt detta, och mycket därtill, går att utläsa ur den repertoarrapport som tagits fram av Föreningen Svenska Tonsättare tillsammans med KVAST – Repertoarstatistik över tjugoen svenska musikinstitutioner under spelåren 2016/2017, 2017/2018 och 2018/2019.
Senast en så här stor genomgång av den spelade repertoaren gjordes var säsongen 2014/2015. Inte så mycket har förändrats sedan dess, men det finns små glädjeämnen, enligt FSTs ordförande Martin Jonsson Tibblin:
– Vi ser en utveckling mot mer nyskriven musik och fler verk komponerade av tonsättare verksamma i Sverige. Vi kan konstatera att repertoaren blir mer jämställd och i andelen uruppförda verk har balansen jämnats ut.
Rapporten presenterar hur stor andel av musiken som är nutida respektive äldre, komponerad av kvinnliga respektive manliga tonsättare och i vilken utsträckning musiken är komponerad av tonsättare i Sverige.
Få uruppföranden
Även antalet uruppföranden blir fler, men är få totalt sett. Förekomsten av elektronmusik är försvinnande liten. En annan slutsats är att stor del av repertoaren utgörs av historiska verk komponerade mellan 1800 och 1949 vilket påverkar utfallet då dessa verk ofta är långa (läs: Brahms-, Bruckner-, Mahler-symfonier).
Hela rapporten
finns att läsa och ladda ner här ›
Här kan se iMusikens sammanställning för spelåret 2018/19 ›
Repertoarrapporten bygger på uppgifter som institutionerna offentliggjort och specificerat i sina säsongsprogram. Indata har bearbetats och sammanställts av företaget Statisticon.
De musikinstitutioner som ingått i studien är:
Blåsarsymfonikerna,
Camerata Nordica,
Dalasinfoniettan,
Gävle Symfoniorkester,
GöteborgsOperan,
Göteborgs Symfoniker,
Helsingborgs Symfoniorkester,
Jönköpings Sinfonietta,
Kungliga Filharmonikerna,
Kungliga Operan,
Malmö Opera,
Malmö SymfoniOrkester,
Musica Vitae,
Nordiska Kammarorkestern/ Kammarensemblen/ Blåsarkvintetten,
Norrköpings Symfoniorkester,
Norrlandsoperan,
Svenska Kammarorkestern,
Sveriges Radios Symfoniorkester/Radiokören,
Uppsala kammarorkester/ Kammarsolister/ Linnékvintetten,
Västerås Sinfonietta
Wermland Opera.
