1800-talets publik kunde vittna om en gudomlig röst, intensivt skådespeleri och en alldeles speciell utstrålning. Jenny Lind var en av världens mest firade sångerskor och ett kulturellt och medialt fenomen.
Hon döptes till Johanna Maria, men kallades alltid Jenny. Hon fick sin musikaliska utbildning vid Adolf Fredrik Lindblads musikskola i Stockholm.
Till 200-årsdagen av hennes födelse den 6 oktober ställer Nordiska museet i Stockholm ut aldrig tidigare visade föremål ur samlingarna som tillhört, föreställer eller har använts av världsstjärnan.
En musikens askungesaga
Jenny Linds liv (1820–1887) är en askungesaga om ett oäkta barn från Norden som kom att sjunga för fulla hus på scener runtom i världen. Redan som 19-åring utnämndes hon till hovsångerska och sjöng på de största scenerna i Sverige, Tyskland, Österrike, Danmark, England och USA – Sveriges första superstjärna, som det är lätt att fascineras av än idag.
Trots att väldigt få hade sett eller ens hört Jenny Lind sjunga , var hennes stjärnstatus enorm och det blev publikkaos var hon än befann sig. Med en dygdig och from framtoning representerade Jenny Lind 1800-talets kvinnliga idealbild. Den banbrytande marknadsföringen av Linds ”personliga image”; givetvis förstärkt genom hennes konstnärskap, skapade en publikhysteri.
1850-51 genomförde hon en 18 månader lång utsåld konsertturné i USA och Kanada där hon lanserades som The Swedish Nightingale (Promotorn P T Barnum låg bakom denna marknadsföringsgrej.) Med dagens mått är Jenny Linds USA-turné en av de mest lönsamma turnéerna genom tiderna.
När hon anlände till New York stod drygt 25,000 personer på kajen för att få se en skymt av henne. Publikhysterin antog enorma proportioner genom otaliga varor och produkter med Jenny Linds namn och bild.
Den första konserten i USA hölls i Castle Garden inför en publik på 6,000 personer.
Tidigt exempel på merchandising
– Det var dåtidens merch som alla trånade efter. Det fanns Jenny Lind-handskar och mössor, frisyrer, sjalar, stolar, pianon, cigarrer och flera teatrar namngivna efter henne. I vår popup-utställning visar vi nu upp föremål som aldrig tidigare har visats. Min favorit är en Jenny Lind-pappersdocka, som ligger i sin originalkartong tillsammans med flera outfits från olika huvudroller, säger Matti Shevchenko Sandin, utställningsproducent vid Nordiska museet.
Utställningen på Nordiska museet öppnar den 6 oktober och pågår till och med våren 2021.
Jenny Lind-föremål som visas
- Klänning, bestående av kjol och liv, förvarades i pappask med påskriften ”Jenny Linds sidenklänning. Gåva till Tant Hanna Uttströms moster som varit sällskapsdam hos Jenny Lind”. Cirka 1870-tal.
- Sjal i silke enligt uppgift från givaren tillhört Jenny Lind, 1850-1860-tal.
- Tavla föreställande Jenny Lind. Svartkrita gjord av Maria Röhl, Tyskland, 1874. (bild till höger).
- Tavla föreställande Jenny Lind med make Otto Goldschmidt och barnen Walter (f. 1853) och Jenny (f. 1857). Från cirka 1860.
- Pappersdocka föreställande Jenny Lind (från 1840-50-tal), tillsammans med tio kolorerade dräkter och huvudprydnader från olika huvudroller (bilden överst)
- Tekopp med fat, som enligt uppgift var en gåva till Jenny Lind från hennes trogne beundrare H C Andersen. I fatets spegel står texten ”Meiner lieben Schwester Jenny” (Min käraste syster Jenny). Från 1844-1849.
Bilden överst: Pappersdocka förställande Jenny Lind (från 1840-50-tal). Här tillsammans med tio kolorerade dräkter och huvudprydnader från olika huvudroller. Foto: Helena Bonnevier, Nordiska museet.
