Nu kan den presenteras: den totala sammanställningen av de svenska, skattefinansierade orkestrarnas repertoarutbud för spelsäsongen 2022–2023. iMusiken presenterade i september/oktober de större orkestrarnas program, dvs de som täckte både hösten och våren.
I sammanställningen av all repertoar har orkestrar och ensembler som har för vana att presentera separata terminsprogram även kunnat tas med. Så därmed är Musica Vitae, Jönköpings Sinfonietta, Camerata Nordica, Wermland Operas orkester, Västerås Sinfonietta, Blåsarsymfonikerna, Dalasinfoniettan och Nordiska Kammarorkestern inkluderade i den nationella repertoarstatistiken. Allt som allt har programlagd musik från 17 orkestrar inventerats.
Ingen blir längre förvånad över vad som låter i de svenska konsertsalarna säsongen 2022–23. För det är mestadels som det varit de senaste åren och decennierna. Med förkrossande styrka är det den gamla, traditionella musiken som spelas.
Det traditionella råder
Närmare 82 % av den framförda musiken är från tidigare århundraden.
För den aktuella spelsäsongen kan små förskjutningar/ökningar ses i andelen spelad musik av kvinnliga tonsättare samt i frekvensen av mer samtida musik (för den senare kategorin är musik komponerad efter 1973 inräknad – en generöst tilltagen period, det medges.)
Svårt för svenska toner
Det är fortfarande 1800-talets mästare som dominerar. Den svenska musiken, oavsett från vilken tidsålder, har däremot svårt att tränga sig fram i konsertprogrammen. Exempelvis gav 150-årsjubileet av Hugo Alfvén inga tydliga avtryck i den sammanlagda statistiken. Sammanlagt svarar musik av svenska tonsättare för 10 % av all spelad musik i konsertsalarna.
Den nationella genomgången omfattar 17 orkestrars program 2022-23. Inkluderar 1,532 verk med en total speltid på 38,304 minuter; orkesterverk, kammarmusik av respektive orkesters medlemmar (där den är specificerad) och några oratorier.
Jämnt mellan manliga och kvinnliga tonsättare
Det mest noterbara i den nationella sammanställningen den här gången är att samtida musik av kvinnliga och manliga tonsättare är riktigt jämställd. Visserligen på ganska blygsamma nivåer, men dock.
8,5 % av den samtida musik som framförs är komponerad av kvinnor, 9,6 % av män.
Andra intressanta iakttagelser
iMusiken återkommer till fler fenomen ur den nationella repertoargenomgången för 2022–23. Som till exempelvis vilka verk som framfördes oftast, mest framförda manliga tonsättare respektive kvinnliga tonsättare. Och vilka är de udda, enstaka verken som fick plats?
Följande orkestrar ingår i underlaget:
Sveriges Radios Symfoniorkester, Kungliga Filharmonikerna, Göteborgs Symfoniker, Malmö Symfoniorkester, Helsingborgs Symfoniorkester, Norrköpings Symfoniorkester, Musica Vitae, Jönköpings Sinfonietta, Camerata Nordica, Svenska Kammarorkestern, Västerås Sinfonietta, Wermland Operas orkester, Blåsarsymfonikerna, Dalasinfoniettan, Gävle Symfoniorkester, Nordiska Kammarorkestern, Norrlandsoperans Symfoniorkester.
Uppgifterna om repertoar är hämtade från publiceringar på orkestrarnas webbplatser och i några fall på tillgängliga tryckta säsongsprogram. Duratauppgifter är enligt orkestrarnas angivelser (gäller i ett par fall). Andra speltider, för samtida eller helt ny musik, kommer från tonsättarna själva, eller aktuella notförlag. Övriga tidsuppgifter är baserade på ett genomsnitt av liknande inspelade framföranden.
