Inför nyåret släpptes en ny dokumentärfilm om dirigenten Sergiu Celibidache (1912–1996). Han hade tidigare varit dirigent för Berliner Philharmoniker (tillsammans med Wilhelm Furtwängler). Från 1963 fungerade han i praktiken som chefsdirigent för Sveriges Radios Symfoniorkester (han utsågs dock aldrig formellt till chefsdirigent).
Celibidache ansågs som en av efterkrigstidstidens stora orkesterutvecklare och de åtta åren med Radiosymfonikerna (1963–1971) blev inget undantag. Han lyfte Sveriges Radios Symfoniorkester till en av topporkestrarna i Europa.
Samtidigt såg även Sveriges Television och Sveriges Radio till att noga bevaka detta musikaliska utvecklingsprojekt genom att följa både repetitioner och konsertframföranden med maestro Celibidache och orkestern.
Konserten – en översinnlig upplevelse
Han var känd för att vara en (mycket) krävande dirigent, att alltid vilja ha så mycket repetitionstid som möjligt med orkestern liksom att aldrig bry sig om skivinspelningar. Celibidache var helt inriktad på skapa den optimala konsertupplevelsen för publiken på plats – konserten skulle enligft honom vara en ”transcendal upplevelse”. Och det kunde det inte vara genom en grammfoninspelning.
År 1970 fick Sergiu Celibidache Vasaorden i Stockholm och samma år fick han Léonie Sonnings musikpris, en av Danmarks främsta musikutmärkelser.
Musikerlegendarer möts
Dokumentärfilmen Om Sergiu Celibidache, med kärlek, 25 år senare – Skandinaviska möten ingår i Rumänska kulturinstitutets 15-års jubileum som firades under 2021.
Filmen presenterar bland annat ett möte mellan treorkestermusikerlegendarer: Arve Tellefsen, Christer Thorvaldsson och Stig Nilsson som var aktiva i Radiosymfonikerna under Celibidaches ledning.
