Hur hanterar Uf Kristersson, Magdalena Andersson eller Jimmie Åkesson sina musikaliska preferenser? De har visserligen annat att tänka på, men frågan hänger i luften.
Kopplingen mellan musikaliska preferenser och personlighet har blivit ett växande forskningsfält de senaste åren. Specifika preferenser tenderar att vara associerade med både hjärnaktivitet och personlighetsdrag.
Soundscapes of morality: Linking music preferences and moral values through lyrics and audio.
Moralens ljudlandskap: Att länka samman musikpreferenser och moraliska värderingar genom texter och ljud blir den översatta titeln på studien som publicerades i PLOS One, en peer-reviewed open access-tidskrift publicerad av Public Library of Science. Ett team av forskare vid Queen Mary University of London och ISI Foundation i Turin, Italien, författade studien (publicerades i november 2023).
Forskarna använde Facebooks gilla-markeringar för att bestämma profiler för musikaliska preferenser. 1,480 användare ingick i studien. De fem bästa musikstyckena för analysering.
– Vår studie ger övertygande bevis för att musikpreferenser kan fungera som ett fönster till en individs moraliska värderingar, säger dr Charalampos Saitis, en av de seniora författarna till studien och lektor i digital musikbearbetning vid Queen Mary University of Londons School of Electronic Engineering och Datavetenskap.
Hur mäter man moral?
Det är en bra fråga, och den sätter studien och resultaten i ett särskilt perspektiv. Forskarstudien använde ett standardmått som kallas Moral Foundations Theory (MFT) som bestäms av frågeformulär. Den använder fem grunder för en utvärdering av moral, baserad på idén om ’dygder och laster’:
Vård – skada;
Rättvisa – fusk;
Lojalitet – svek;
Auktoritet – subversion;
Renhet – nedbrytning.
Två övergripande moraliska grunder
Individualisering (med prioritet för omsorg och rättvisa) — förknippat med ett liberalt perspektiv;
Värdebeständiga (prioriterar renhet, auktoritet och lojalitet) — förknippas med ett konservativt perspektiv.
Bland de deltagare som imgick i studien fick kvinnor högre poäng än män inom områdena Care, Fairness och Purity.
Deltagare i forskningsstudien som sa att de värdesatte lojalitet, auktoritet och renhet föredrog artister vars texter uttryckte kärlek, enhet och rättvisa.
Forskarna såg ett samband mellan dem som uppskattade vad de kallade bindande, och aktiviteter som sport och politiska möten. En grupp som värjer sig för musik som uttryckte våld, sorg eller rädsla.
Deltagarna med värderingar som beskrivs som individualiserande föredrog texter som kretsar kring teman om omsorg, tillit och förväntan.
Om musiken
Musikaliskt skapades kopplingar till klang och tonhöjd. Man använde Spotifys vektor 12 för att analysera musikens klangfärger. Modern klassisk musik, såväl som experimentell musik, är en del av den mixen. En liknande 12-tonsmetod används för att analysera tonhöjd.
Intressant nog reagerade de som kunde hänföras till gruppen värdebeständiga både på klang och tonhöjd, medan den individualiserande gruppen reagerade tydligast enbart på tonhöjd.
Deltagare vars värderingar beskrevs som individualiserande (omsorg och rättvisa) föredrog musik som var akustisk, melodisk och med mindre dynamiska rytmer och övergripande ljud. De föredrog också mindre tal, eller mer musik jämfört med texter, och svarade på motsvarande sätt mer på låtens akustiska värden än orden.
Värdebeständiga (auktoritet, renhet) associerades med höga, dansanta och positiva musikaliska ljud. De värdebeständiga föredrog specifika klangdimensioner i musiken. Individer med dessa värderingar tenderade att reagera negativt på klangfärgsdimensioner som ofta finns i genrer som hårdrock, metal och elektronisk musik.
Detta skulle alltså antyda att människor som värdesätter lojalitet, auktoritet och renhet tenderar att föredra artister vars musik är mer konventionell, och att de tenderar att dra sig undan för höga och förvrängda ljud och texter med ett rebelliskt budskap. De prioriterar texter framför musiken.
Pop, jazz och västerländsk konstmusik
De värdebeständiga deltagarna i studien tenderade att föredra de mest populära och vanliga artisterna, vilket antyder att de är mer påverkade av sociala normer och åsikter från omgivningen. Något som understryker den sociala roll som dagens musik spelar.
Även tidigare studier har funnit liknande resultat längs de politiska partilinjerna. Författarna citerar en tidigare studie som tydde på att personer med mer liberala åsikter uppskattade komplicerad och reflekterande musik som jazz, blues och västerländsk klassisk musik. Omvänt tenderar konservativa och mer traditionella personlighetstyper att hellre föredra musikgenrer som pop, men även s k andlig musik.
