Debatt: Decenniers underfinansiering av högre musikutbildning hotar nu hela musiklivet

Fyra musikstudenter i ledningen för Kungl. Musikhögskolans studentkår beskriver skriande brist på kompetensresurser för den högre musikutbildningen i Sverige. Samtidigt talar regeringen om kvalitet och excellens.

En nyligen genomförd undersökning av Svensk Scenkonst, Kungliga Musikhögskolan (KMH) och Kungliga Musikaliska Akademien ger ett oroväckande budskap till unga musiker som vill arbeta inom musik: utbilda dig inte i Sverige, för i så fall är dina chanser att få tjänsten du är intresserad av mycket små.

I undersökningen gav företrädare för konserthus, operahus, symfoni­orkestrar, regional musik och teatrar i Sverige sin bild av hur svenskutbildade musiker klarar sig på arbetsmarknaden och hävdar sig i en internationell jämförelse.

Branschen efterlyser internationell kvalitet

Bara knappt 6 procent av de svarande ansåg att svenskutbildade musiker hävdar sig väl vid en internationell jämförelse, och endast en lika liten andel ansåg att högre musikutbildning i Sverige håller internationellt sett hög kvalitet. Undersökningen visar också att det finns flera organisationer inom scenkonsten i Sverige där färre än fyra av tio musiker som anlitats de senaste tio åren har fått sin högre musikutbildning i Sverige

Detta budskap står i stark kontrast till regeringens mål för högre utbildning, nämligen att svenska universitet och högskolor ska hålla en internationellt sett hög kvalitet. Med nuvarande finansiering har högre musikutbildning i Sverige inte realistiska möjlig­heter att nå detta mål. Bristande finansiering leder till att musikstuderande i Sverige inte får lika mycket under­visning som musikstuderande i andra länder.

30 – 50 % färre undervisningstimmar på huvudinstrument

För att ge några exempel får en studerande på KMH ungefär 30 procent mindre undervisning i sitt huvud­instrument jämfört med Sibelius-Akademien i Helsingfors, Hochschule für Musik, Theater und Medien Hannover, Hochschule für Musik Hanns Eisler Berlin och Hochschule Luzern.

Jämfört med Musik und Kunst Privat­universität i Wien och Eesti Muusika ja Teatriakadeemia i Tallinn var skillnaden ännu större: i Stockholm får en studerande ungefär 50 procent mindre undervisning i sitt huvudinstrument.

Det är ett oundvikligt resultat att studenter som erhåller dubbelt så mycket undervisning kommer längre i sin utveckling och kan konkurrera bättre på arbetsmarknaden.

Musiken får hälften i ersättning per studieplats

Det nuvarande ersättningsbeloppet för högre musikutbildning, alltså det belopp som högskolan eller universitetet erhåller per år för att utbilda en student, motsvarar inte på något sätt behoven. I dag är ersättningsbeloppet för utbildningsområdet musik 233,194 kronor per helårsstudieplats.

Musikens ersättningsbelopp kan jämföras till exempel med 336,002 kronor för konst, 359,478 kronor för dans, 493,198 kronor för teater, 544,128 kronor för opera och 605,090 kronor för medier. Musik och teater har liknande utbildningsupplägg och logistikbehov, och ändå finansieras musik med knappt halva beloppet jämfört med teater.

Produktivitetsavdraget – ännu mer svångrem

Utöver det alldeles för låga ersättningsbeloppet har högre musikutbildning sedan 1990-talet drabbats av produktivitetsavdraget, som syftar till att effektivisera statliga myndigheter med 1–2 procent varje år. På grund av produktivitetsavdraget kompenseras ökade kostnader för till exempel löner och lokaler aldrig fullt ut.

Detta leder till en urholkning av utbildningen, då högskolan förr eller senare måste börja skära ner på undervisningen för att hålla budgeten i balans. Sedan 1980-talet har undervisningstiden på KMH ungefär halverats.

Trots att KMH effektiviserar på alla möjliga sätt genom att till exempel ta bort och vakanthålla tjänster, införa köpstopp på biblioteket samt hyra ut lokaler och tränga in personal på färre kontorsplatser måste man nu, efter åratal av effektivisering och urholkning, göra stora nedskärningar på den redan låga undervisnings­mängden. Från och med höstterminen 2023 har KMH till exempel behövt skära ner 30 procent av all undervisning på kammarmusikutbildningen vid Edsberg.

Denna nedskärning är tillfälligt stoppad för pågående läsår med hjälp av en privat donation. Det är talande att 30 procent av en högre utbildning tvingas finansieras med privata pengar. Ned­skärningarna kommer inte att sluta här om ingenting i finansieringen ändras.

Regeringen säger: fokus på kvalitet och excellens …

I utbildningsdepartementets pressmeddelande publicerat i september står det att regeringen vill se ett ökat fokus på kvalitet och excellens inom högre utbildning. Regeringen har därför beslutat att Universitetskanslersämbetet ska ge förslag på hur det nationella kvalitetssäkringssystemet av högre utbildning kan utvecklas.

Ingen utveckling av kvalitetssäkringssystemet räcker i en situation där högskolor lider av allvarlig under­finansiering. Precis som regeringen vill vi också att högre musikutbildning ska ha möjlighet till kvalitet och excellens, men för att förverkliga det måste regeringen:

● Undanta den högre utbildningen från produktivitetsavdraget
● höja ersättningsbeloppet för utbildningsområdet musik
● höja takbeloppet för musikhögskolor, så att de fortfarande kan ta in lika många studerande även när ersättningsbeloppet för varje student höjs.

Vi kan inte längre acceptera en situa­tion där svenskutbildade musiker missgynnas på arbetsmarknaden på grund av en underfinansierad och urholkad utbildning. I nuläget är detta ett allvarligt hot mot kompetensförsörjningen inom svenskt musikliv och ett svek mot dem som genomför högre musikutbildning i Sverige.

• Pauline Burke Clason, ordförande, Kungl. Musikhögskolans studentkår (KMS)
  Viktor Semius, sekreterare, KMS
  Emma Eskeby, medlem, KMS
  Hanna-Kerttu Sarsila, medlem, KMS
• 
  Debattartikeln är även publicerad på DN Debatt den 6/1 2024.