Västerås Sinfonietta har genom åren visat på egna vägar att blanda det traditionella med den nya musiken. Till exempel genom att låta en svensk kompositör per säsong vara hustonsättare. Så inte för säsongen 2023-24, men det funkar bra, ändå.
Det nya får plats redan i första konserten den 14 september (en Sverigepremiär av Dubbelkonsert för violin, piano och stråkar av Sauli Zinovjev, en ung, finsk tonsättare). I konserten därefter, den 28 september, blir det uruppförande av Maria Lithell Flygs verk Antropocen – Jag är unik och spelar ingen roll med Julia Sporsén som sopransolist.
I början av 2024 ett uruppförande av Rolf Martinssons orkestrering av Kinderszenen av Robert Schumann. I februari blir det uruppförande av de fyra satserna i Retrospective av Jesper Nordin, ett nära timslångt verk.
Allt som allt: starkt jobbat av chefsdirigenten Simon Crawford-Phillips och de 33 musikerna i Västerås Sinfonietta! För det är inte så att all den andra orkestermusiken får stå tillbaka. Publiken får Grieg, Haydn Mendelssohn, Berwald, R Strauss, Mozart, Schubert, Brahms, Tjajkovskij och åtskilliga till.
Näsan över vattnet för samtida musiken – 4 + 16 %
Den nyare musiken skapad av kvinnliga kompositörer stannar vid 4,0 % (Lithell Flyg, Musgrave, Tarrodi, Bacewicz). De samtida manliga tonsättarnas musik är 16,1 % av allt framfört (Zinovjev, Schnittke, Martinsson, Staern, Nordin, Tippett).
Svenska musiken vårdas
Vi noterar också att de svenska tonsättarnas musik får plats i Västerås konserthus: nära 19 % av allt spelat är svensk musik. Ett gott resultat i en bransch som inte gjort sig särskilt känd för att så ofta titta i de svenska tonskaparnas partitur.
Uppgifter om framförd repertoar är hämtade från orkestrarnas säsongsprogram 2023-24, så som de ursprungligen publicerades på webben eller som pdf. Durata (speltid) enl resp orkesters angivelse, eller som en genomsnittlig beräkning från liknande framföranden. För durata av uruppföranden kontaktas oftast tonsättaren direkt.
Som ’samtida musik’ räknas verk komponerade 1950–2023.
