Hon föddes som Laura Constance Pistolekors den 1 mars 1839 i Rantasalmi, Finland; hon dog den 10 februari 1927 i Stockholm.
Laura Netzel växte upp i Stockholm och var verksam som pianist och tonsättare (från 1874 under signaturen ”N Lago”).
Hon studerade komposition för Wilhelm Heintze i Stockholm och för Charles-Marie Widor i Paris.
Under många år arbetade hon även som konsertarrangör och orkesterledare. Kompositionerna är till stor del hållna i senromantisk och kromatisk stil med inslag från samtida fransk musik, och hon uppmärksammades inte minst i fransk musikpress.
Uruppförande i Norrköping
Lördagen den 24 oktober ger Norrköpings Symfoniorkester konsert inför publik i De Geerhallen i Norrköping. Då får Beethovens sjunde symfoni samsas med ett unikt uruppförande av en pianokonsert som skrevs vid förra sekelskiftet. Mer än hundra år efter verkets tillkomst uruppförs nu den pianokonsert som den svenska tonsättaren Laura Netzel komponerade under sina vistelser i förra sekelskiftets Paris.
Norrköpings Symfoniorkester under ledning av Ryan Bancroft (USA) kommer framföra verket i Norrköping den 24 oktober. Konserten kommer även streamas och sändas vid senare tillfälle. Initiativtagare till projektet är konsertpianisten Peter Friis Johansson som även medverkar som solist vid flygeln.
Hon tar i från tårna
– Det känns spännande och ärofyllt att få bli den första som framför detta storslagna och ambitiösa verk, berättar Peter Friis Johansson.
– Det märks redan i de inledande takterna att Netzel tagit i från tåspetsarna och verkligen spänt bågen, hon måste ha lagt ned hela sin själ i kompositionsprocessen. Jämfört med hennes övriga produktion är formatet mycket omfattande.
Första pianokonserten av svensk kvinnlig tonsättare
Verket utgör med största sannolikhet den första svenska pianokonserten av en kvinnlig tonsättare och inför uruppförandet har Kungliga Musikaliska Akademien inom projektet Levande Musikarv och editör Klas Gagge producerat ett källkritiskt notmaterial som inom kort kommer tillgängliggöras fritt online. Förhoppningen är att verket ska bli en del av den svenska standardrepertoaren.
– Med detta verk bröt Laura Netzel ny mark, både för egen del och för de kvinnliga tonsättarna i Sverige, säger Fredrik Wetterqvist, ständig sekreterare i Kungliga Musikaliska Akademien.
– Men faktum är att Netzel vid den här tidpunkten var en av landets mest framgångsrika tonsättare internationellt, inte minst i Paris där finalen framfördes i en version för två pianon, som nu gått förlorad, under en tonsättarafton ägnad henne.
Att verket får sin urpremiär först nu, mer än 100 år efter sin tillkomst, kan delvis skyllas på en felkatalogisering av Netzels manuskript. Verket har förmodats endast vara skisserat men i det material som Laura Netzel lämnat är det endast ett slut på den sista av konsertens tre satser som saknas. Därför blir detta även uruppförandet av den rekonstruktion som Peter Friis Johansson gjort av konsertens slut.
– I denna process, som jag nu varit i under nästan tre år, har det varit viktigt att sätta sig in i både verket som helhet, i Laura Netzels övriga musik och i hur musiken klingade i Paris vid denna tid. Dessa tre parametrar har jag efter bästa förmåga försökt respektera och för att kunna lägga ned den omfattande tid som krävts har Konstnärsnämnden gett mig ett värdefullt arbetsstipendium, kommenterar Peter Friis Johanson.
– Jag har försökt göra ett slut som matchar verkets stora upplägg, men genom det tillgängliggjorda notmaterialet kommer det nu vara möjligt även för andra interpreter att komponera alternativa slut, säger Peter.
