2018-11-17 – Eftersom två företrädare för Sveriges Radios Symfoniorkester påpekat den viktiga skillnaden mellan skattefinansiering och licensavgiftsfinansiering ändrar vi rubriken till:
Hur spelar ni med våra licenspengar, Radiosymfonikerna?
De kallar sig ’hela Sveriges orkester’, finns i Stockholm och når ut i hela landet via sändningar i Sveriges Radio P2.
Det handlar alltså om Sveriges Radios Symfoniorkester.
Sveriges Radios Symfoniorkester är internationellt efterfrågad och åker varje år på turné. Som musikens ambassadörer skapar de uppmärksamhet kring svenskt musikliv och lockar internationella artister till Stockholm. Turnéerna har stor betydelse också för ensemblens egen utveckling. Samtliga turnéer dokumenteras med inspelningar och ofta genom direktsändningar i Sveriges Radio P2.
Det är inte vi som säger det, utan det står att läsa på orkesterns webbplats.
Stor Europa-turné
Nu i november (12–25/11) har Sveriges Radios Symfoniorkester gett sig ut på en stor turné i Europa. En hel orkester (ca 100 musiker), en chefsdirigent, två utländska solister (Alina Ibragimova och Janine Jansen, violin) samt ett antal personer från orkesteradministrationen.
Truppen besöker och ger konserter i Antwerpen, Eindhoven, Amsterdam, Köln, Hamburg, Wien, Zürich, München, Nürnberg, Baden-Baden och Dortmund.
Repertoaren som Daniel Harding och Sveriges Radios Symfoniorkester tar med sig ser ut så här:
ROBERT SCHUMANN. Violinkonsert
ALBAN BERG: Violinkonsert, Till minnet av en ängel
JEAN SIBELIUS: Violinkonsert
LUDWIG VAN BEETHOVEN Symfoni nr 3
HECTOR BERLIOZ: Svit ur Romeo och Julia
HECTOR BERLIOZ Kunglig jakt och storm ur Trojanerna
ALLAN PETTERSSON: Symfonisk sats
En skvätt svensk musik
Hur mycket ’uppmärksamhet kring svenskt musikliv’ detta innebär är svårt att säga. Det enda svenska verket är Allan Pettersons Symfonisk sats på 13 minuter, från 1973. Är detta att vara ’musikens ambassadörer’?
Den valda turnérepertoaren har förvånat en del som, med rätta, undrar
över vart den svenska musiken tog vägen.
Man kan få intrycket att de verk som spelas görs mer för att tillfredsställa dirigent eller solister. För inte kan det väl vara så att de valda konserthusen har påverkan på repertoaren?
Det finns fortfarande en del som minns tidigare dirigenter för Sveriges Radios Symfoniorkester, som medvetet och gärna lyfte fram svensk musik. Ledare som Sergiu Celibidache, Herbert Blomstedt och Esa-Pekka Salonen.
Intressant recensionsnotering efter konserten i Eindhoven den 13/11, saxat från NRC Handelsblad:
”Den största överraskningen kom på tisdagskvällen från en svensk kompositör. /../ ”Symfonisk sats” av Allan Pettersson visade sig vara ett vitalt och originellt stycke, som sjöd av passion och driv. /../ Pettersson verkar ha skrivit sexton och en halv symfoni: kom igen!”.
Bilden överst, foto Karl Thorson, från konsert i Het Concertgebouw, Amsterdam.
Slutanmärkning:
Jo, vi vet att orkestern inte heter Radiosymfonikerna. Men Sveriges Radios Symfoniorkester är ett väl otympligt namn i rubriker. SRSO skulle man kunna skriva. Men det är (fortfarande) bara för nördar.
Webbplatsadressen är dock srso.se
