Fredagen den 3 april blir det redovisning av ett konstnärligt forskningsprojekt vid Stockholms konstnärliga högskola med titeln Levandegörats poetik.
Allt livestreamas. Du kan följa det här ›
Det är librettisten och författaren Kerstin Perski som då försvarar sin doktorsavhandling. Opponent är Sten Sandell, pianist, filosofie doktor. Han finns med på länk.
Det blir även musikaliska inslag med hjälp av sångaren Alexandra Büchel och tonsättaren Catharina Backman.
Förbi viskningsleken
– Hur kan vi komma bort från en stelnad metodik där de olika yrkesgrupperna involverade i operaskapandet är hänvisade till att lämna över stafettpinnen till varandra i en slags viskningslek? Och där innehållet, snarare än att genomgå en emotionell anrikning i sin transformation till musik, riskerar att hamna i ett helt annat landskap än det sådda fröet?, frågar sig Kerstin Perski.
Doktorandprojektets röda tråd har varit att komma förbi viskningsleken genom att söka alternativa arbetsformer i skapandet av ett nytt musikdramatiskt verk med arbetsnamnet Gränsland som kretsar kring flykt och gränser, både yttre och inre.
– Undersökandet har fokuserats på att hitta mer gränsöverskridande metoder för att levandegöra och transformera dramat till vokalt och instrumentalt agerande. Detta för att, med en terminologi lånad av filosofen Martin Buber, motverka den ”Jag–Det” relation som lätt uppstår, inte minst på grund av genrens många virtuosa inslag. Förhoppningen är att forskningen ska kunna bidra till att öppna ögonen för fler möjliga arbetssätt som i slutändan ska kunna skapa en starkare
”Jag–Du”-relation
– Utforskandet har kretsat kring hur var och en av de medverkande artisterna kan förmedla det dramatiska innehållets rörelse med hjälp av sina egna röstliga och musikaliska uttrycksmedel, samtidigt som de bibehåller en gemensam intentionalitet.
Utforskandeprocessen har fött nya verktyg och en ny vokabulär för kommunikationen mellan librettist och tonsättare och de medverkande sångarna och instrumentalisterna, som till exempel känslomässig generalbas, terrängkarta, grundutforskande, utläggning i rummet, transformationsvägvisare, fysikalisk poesi, emotionell gestikulation, vokalt agerande, instrumentalt agerande, känslo- och associationsrum, körboxar och tredje bilden.
Dramaturgiskt formbart
– Genom att arbeta med dessa verktyg har verket kunnat hållas ”ofärdigt” och dramaturgiskt formbart långt in i arbetsprocessen. Det ”ofärdiga”, där innehållet ännu inte fastläggs i en fixerad notbild, tycks vara nödvändigt för att kunna ge plats för och integrera flera loopar av transformation mellan drama, text, röst och musik och kan ses som en möjlighet att motverka att processen förvandlas till en viskningslek och att verket för tidigt blir ett ”Det” i förhållande till det mottagande ”Jaget”.
Disputationen äger rum den 3 april 2020 kl 13.00–17.00 på Stockholms konstnärliga högskola, SKH. Opponent såväl som betygskommitté deltog online.
(I betygskommittén ingick Tanja Orning, norsk cellist och forskare, Sanne Bjerg, dansk författare och librettist, samt Anders Hultqvist, professor i komposition och proprefekt vid Högskolan för scen och musik, Göteborgs universitet).
Finns på YouTube, här ›
