Tonsättaren Djuro Zivkovics (till höger i bild) stora musikaliska epos Bogoluchie gästar Folkoperan i Stockholm med två föreställningar den 19 och 20 januari 2024. Medeltida bysantinsk vokalmusik, som hållits vid liv i närmare ett millennium, möter här Zivkovics nyskrivna musik.
Initiativtagaren till detta verk är dirigenten Christian Karlsen (till vänster i bild), som också leder framförandena på Folkoperan.
Efter tio års arbete (Zivkovic tillsammans med Karlsen) kan nu Bogoluchie framföras i sin kompletta version. Så här stundar ett uruppförande i sitt nya och slutgiltiga utförande.
Det liturgiska dramat i tre avsnitt är inspirerat av de visioner mystikern St. Symeon Den Nye Teologen hade. För sin tid (runt år 1000 e Kr) var det radikala texter om den enskilda människans möjlighet att själv erfara inre gudomlig närhet och söka det oändliga ljuset.
Andlig ritual och musikdramatik
– Snarare än en opera är Bogoluchie en parallell värld. En upplevelse som gränsar mellan verkligheten och det mystiska, mellan nuet och det förflutna – ett djärvt verk som lika mycket är en religiös ritual som musikdramatik, säger Christian Karlsen.
Det blir en fusion av medeltida bysantinsk mysticism och ett nutida spirituellt sökande.
Exkusiva och specialiserade medverkande
Greek Byzantine Choir från Aten gör ett exklusivt första framträdande i Sverige. Kören grundades 1977 av Lykourgos Angelopoulos (’archon protopsaltes’ (huvudkantor) till Heliga Patriarken av Konstantinopel) och har idag Georgios Konstantinou som kormästare. Ensemblen anses vara en av de främsta utövarna av den bysantinska vokaltraditionen som kännetecknas av unik intonation, sångstil och ornamentik.
Övriga medverkande är nederländska contraalten Carina Vinke, gitarristen Jacob Kellermann, dansaren Viktoria Andersson samt en av Skandinaviens främsta ensembler för samtida musik, BIT20 Ensemble från Bergen.
För regin svarar Aleksi Barrière, som även skrivit librettot till Kaija Saariahos opera Innocence tillsammans med Sofi Oksanen.
Symeon den nye teologen
var en grekisk munk, teolog och kristen mystiker, som levde omkring 949 till 1022. Han var abbot vid St. Mamasklostret utanför Konstantinopel. Symeon var känd för sina 58 hymner och teologiska skrifter.
Symeon hade en djup, personlig och originell tro och blev en kontroversiell person under sin livstid. Hans tolkning av det gudomliga ljuset och hans lära att uppmuntra folk att uppleva Gud i direktkontakt med Guds gudomliga väsen var omtvistad under hans tid. Kyrkans ledning ogillade hans lära och han tvingades i exil.
