Från och med 2023 finns det 180 aktiva svenska ledamöter i Kungl Musikaliska Akademien sedan två nya tillkännagavs i juni – tonsättaren Per Mårtensson och cellisten Kati Raitinen. Senast så få svenska ledamöter invaldes var år 2000, då organisten Hans-Ola Ericsson och skivbolagsdirektören Robert von Bahr välkomnades. (Det senare får räknas till avd. värdelöst vetande.)
De utländska ledamöter som inträder i akademien är desto fler: violinisten Lisa Batiashvili, professor emeritus Bertil van Boer, jazzmusikern Herbie Hancock, sångerskan Joni Mitchell och dirigenten Kirill Petrenko. Det innebär att de utländska ledamöterna fr o m i är är 102.
Per Mårtensson (f. 1967)
är en väletablerad tonsättare, flerfaldigt prisbelönad och med omfattande verkförteckning av högsta konstnärliga kvalitet. Hans verksamhet som kompositionspedagog på skilda nivåer är betydande. Inte minst har hans arbete med att bygga upp och utveckla Gotlands Tonsättarskola varit mycket betydelsefullt för skolans framgång. Han är idag professor i komposition vid KMH.
Kati Raitinen (f. 1969)
har under sin över 25-åriga tid som solocellist i Kungl. Hovkapellet, och genom sitt mångåriga engagemang i stråktrion ZilliacusPerssonRaitinen samt i många andra kammarmusikaliska konstellationer, bidragit till att berika den svenska musikscenen. Utöver en bred repertoar som sträcker sig från standardrepertoaren till musik som har fallit i glömska har hon också ett stort intresse för samtida konstmusik vilket har resulterat i ett stort antal uruppföranden.
Lisa Batiashvili (f. 1979)
född i Georgien, är en efterfrågad violinsolist på världens främsta scener, prisad av såväl publik, kritiker och kollegor för sin virtuositet och djupa musikaliska känslighet. I en repertoar som sträcker sig från Bach till nutid har den svenska publiken bland annat fått möta henne i Anders Hillborgs andra violinkonsert, tonsatt för Batiashvili. Förutom sin egen strålande karriär stöttar hon unga begåvade georgiska musiker genom sin egen stiftelse.
Bertil van Boer (f. 1952)
professor emeritus i musikvetenskap vid Western Washington University, USA, har gjort anmärkningsvärda forskningsinsatser inom området för den gustavianska tidens musik. Tyngdpunkten ligger på Joseph Martin Kraus komponerande. Därtill är van Boer tonsättare, violinist och dirigent.
Herbie Hancock (f. 1940)
är en av den moderna jazzmusikens mest framstående och inflytelserika gestalter. Han etablerade sig i början av 1960-talet, både som kompositör, som vital medmusiker i bland annat Donald Byrds kvintett samt med uppmärksammade skivproduktioner i eget namn. 1963 blev han medlem i Miles Davis kvintett och bidrog till den moderna jazzens utveckling. Hancock har belönats med 14 Grammys samt en Oscar för bästa filmmusik (”Round Midnight” 1987). Sedan 2012 innehar han en professur vid UCLA och han är även ordförande för ”Herbie Hancock Institute of Jazz” (tidigare ”Thelonious Monk Institute of Jazz”).
Joni Mitchell (f. 1943)
Den kanadensiska sångerskan, musikern, kompositören, poeten, producenten och konstnären har ständigt sökt och utvecklat egna former, genrer och uttryck utifrån sin personliga röst. Hon har sedan debuten 1968 mottagit mängder av priser och utmärkelser; Best Folk Performance 1970 Polarpriset 1996, Library of Congress Gershwin Prize mars 2023, för att nämna några.
Kirill Petrenko (f. 1972)
född i Omsk, Sibirien, är sedan 2019 chefsdirigent och konstnärlig ledare för Berliner Philharmoniker. Dessförinnan var han Generalmusikdirektor i Meiningen, vid Komische Oper i Berlin samt vid Bayerska statsoperan. Han är verksam i utbildningen av unga musiker, bland annat vid Karajanakademien och med tyska Bundesjugendorchester. Petrenko var en av de första inom konstmusiken som kompromisslöst tog ställning mot Rysslands invasion av Ukraina i februari 2022.
Kungl Musikaliska Akademiens stadgar säger att Akademien består, utöver de ledamöter som fyllt 70 år, av högst 100 svenska ledamöter, högst 70 utländska ledamöter samt högst 8 hedersledamöter (2023 är de hedersledamöterna fyra).
