Det svenska musiklivets orkestrar och ensembler visar på ett stort behov av fler professionella och välutbildade musiker de närmaste åren.
Vid provspelningar till orkestrar, som i Sverige alltid genomförs anonymt (bakom skärm), placerar sig ofta utländska musiker bäst.
Frågorna om kompetensförsörjningen dryftades både uppifrån och nedifrån, från höger och vänster, vid Rikstinget för västerländsk konstmusik som genomfördes den 21 mars på KMH, Stockholm.
Med en undersökning inom projektet Musiklyftet har Kungl. Musikaliska Akademien, Svensk Scenkonst och Kungl. Musikhögskolan nyligen genomfört en enkätundersökning. Den här enkäten visar på problemen med det svenska musiklivets kompetensförsörjning liksom svenskutbildade musikers minskade konkurrenskraft.
Brister på alla utbildningsnivåer
Musiklivets tillskott av välutbildade och konkurrenskraftiga musiker hotas av brister inom alla utbildningsnivåer samt av en osammanhängande utbildningskedja. Ett av problemen är den sedan flera år pågående urholkningen av anslag till högre musikutbildning i Sverige.
Musiklyftets enkät, riktad till 41 organisationer verksamma inom scenkonsten i Sverige, visar bland annat:
Tidiga insatser nödvändiga
Man konstaterar: som i andra branscher är högkvalitativ utbildning avgörande för återväxten till musikbranschen. Kompetensförsörjningen av professionella musiker bygger på tidiga insatser och goda förutsättningar för utbildning på högre nivåer.
Tidig introduktion till musiken som möjliggör många timmars övning med sitt instrument i unga år, följt av spetsutbildning i gymnasium och vid förberedande utbildningar är helt avgörande för att studenter ska ta sig till högre utbildning.
Idag saknas dock en sammanhängande utbildningskedja. Musikens plats i förskola och grundskola minskar, kulturskolan kämpar med långa kötider och tuffa arbetsvillkor och estetiska utbildningar nedmonteras. Dessutom hotas kvaliteten inom högre musikutbildning av krympande resurser.
Utbildningen på musikområdet måste stärkas
Därför föreslår Svensk Scenkonst, Kungl. Musikhögskolan och Kungl. Musikaliska Akademien ett antal åtgärder:
- Att regeringen utreder hur hela utbildningskedjan kan stärkas och samordnas, samt därefter avsätter erforderliga medel för genomförande.
- Insatser som stärker kulturskolan, bland annat i form av ett tydligt uppdrag där kulturskolan ska bidra till musiklivets kompetensförsörjning.
- Att estetiska ämnen införs i förskolans läroplan.
- Insatser som stärker de estetiska ämnena i grundskolan, som ett bevarande av ämnet elevens val och bättre uppföljning av undervisningens förutsättningar (legitimerade lärare, anpassade lokaler, möjlighet att undervisa i halvklass).
Skolinspektionen skulle även kunna göra tematiska uppföljningar av skolors arbete med estetiska ämnen utifrån skollag och barnkonvention. - Att de estetiska ämnena åter blir obligatoriska på gymnasiet.
- Premiera och tilldela särskilda resurser till folkhögskolor som förbereder för högre musikutbildning. Det kan till exempel göras genom ett riktat regeringsuppdrag för spetsutbildning inom musik.
- En substantiell förstärkning av den högre musikutbildningen. Lärosätenas ersättning per student för musikområdet måste höjas för att återställa undervisningen till den nivå som gällde på 1980-talet.
