– Studier visar att barn som sjunger, utöver sångutveckling, visar en mer positiv inställning till skolan, har starkare självbild och visar emotionellt engagemang. Trots det visar en kartläggning av Sjungande barn och Ungikör att sångens utrymme på lärarutbildningarna minskat. När musikundervisningen dessutom nedprioriteras i många grundskolor, läggs mer ansvar för barns möjlighet till sång på klasslärarna, säger Susanne Rydén, preses i Kungl. Musikaliska Akademien.
Därför är givetvis glädjen stor när projektet Sjungande barn tilldelas 7,566,000 kr till ett treårigt nationellt projekt från Arvsfonden.
Barns jämlika möjligheter till sång
– När kunskapen om sångrösten minskar, ökar osäkerheten för hur man sjunger med barnen. Den pågående debatten om tonarter och minskad gemensam sång belyser det faktum att många idag inte får möjlighet att uttrycka sig genom sång, menar Susanne Rydén. Vi behöver säkerställa alla barns jämlika möjligheter till sång.
– Kungl. Musikaliska Akademins nya projekt (Sjungade barn) är ett bra exempel hur man kan inkludera och förbättra förutsättningarna för fler barn och unga. Runt om i Sverige finns det många goda idéer för att utveckla metoder och verksamheter tillsammans med barn och unga. Tillsammans med Arvsfonden kan nya idéer växa för ett samhälle där alla kan delta på lika villkor, säger Solveig McKenzie, enhetschef vid Arvsfonden.
Projektet Sjungande barnSjungande barn syftar till att möjliggöra, synliggöra och utveckla barns tillgång till sina röster. Genom att främja samverkan mellan skola och musikliv på både lokal och nationell nivå, visa på vetenskapligt stöd och bidra till ny forskning samt kompetensutveckling, vill vi höja statusen på musikämnet i skolan och stärka körlivet.
Sången nedprioriteras i skolan
Sången har länge haft stor betydelse i Sverige, men bland barn sjungs det allt mindre och sången nedprioriteras i både skola och lärosäten. Därför utvecklar Sjungande barn en guide till sång i skolan som ger kunskap till pedagoger och ökar barnens inflytande över musikundervisningen. Guiden ska inspirera till att sjunga mer i klassrummet och bidra till förbättrad sångundervisning för barn 6–12 år.
Tre repertoarområden
Satsningen på en sjungande skola bedrivs under tre år inom tre repertoarområden:
1) Alla barns sångskatt, där fokus ligger på att lyfta fram sångskatt från olika kulturer, urfolk och minoriteter i en metodik anpassad för varje klassrum,
2) Sång igång, som i samverkan med Svenska kyrkan utvecklar bland annat modeller för att identifiera professionell musikkompetens nära barnen och
3) Ny musik för unga röster, i samverkan med FST (Föreningen svenska tonsättare) och svenska musikhögskolor, som fokuserar på samarbete mellan barnkörer och tonsättare när ny musik för barnrösten ska skrivas med barnen som medskapare.
Kreativitet och lyhördhet i en orolig värld
– Genom det nationella nätverk av pedagoger som Sjungande barn har byggt upp vet vi att många lärare är osäkra i sin egen sång. Många behöver stöd i hur sångundervisningen kan formas, vilka sånger och metoder som bäst stimulerar lusten att sjunga och vilka tonlägen som fungerar bäst, menar projektledaren för Sjungande barn, Ulrika Lind.
– I en orolig och oförutsägbar värld finns starka skäl att lägga fokus på kreativitet samt lyssnande och lyhördhet för varandra, för vilket sång och musik är oslagbara redskap.
Fortbildningsbanken
Guiden för sång i skolan ska kunna användas som en levande fortbildningsbank och spridas till befintliga och kommande generationer av barn och lärare.
Du hittar den här ›
