Det är inte bara iMusiken som förundras över de stora orkestrarnas räddhågade repertoarval när det vankas internationell turné. Ett fenomen som inte bara gäller svenska orkestrar utan även inträffar i Finland.
Under rubriken Fantasilöst turnéprogram med sönderspelade klassiker skriver musikkritikern Mats Liljeroos i HBL (Hufvudstadsbladet) om finska radions symfoniorkester (Radion sinfoniaorkesteri).
– Radions symfoniorkester är på turné i Tyskland med sin chefdirigent Nicholas Collon och världsstjärnan Hilary Hahn på en tredagars miniturné till Tyskland (Regensburg, Nürnberg och Wiesbaden). Vilken intresseväckande, för den tyska publiken måhända mindre bekant, musik tror ni man har valt att presentera?
– Jo, Sibelius violinkonsert och Dvořáks nionde symfoni. Höjden av fantasilöshet, om ni frågar mig, och att inleda med Magnus Lindbergs tjugo år gamla, dryga sex minuter långa Chorale, förslår inte på långt när för att rädda situationen.
”Konsertarrangören vill ha det så”
– Det mantraliknande standardsvaret man får om man frågar varför finländska orkestrar allt som oftast beger sig på turné med allom bekant standardrepertoar är att beställaren, konsertarrangören, vill ha just den musiken. En förklaring, som självfallet inte håller.
– Det kan ju inte vara så att det är meningen att vårt orkestrala flaggskepp skall agera något slags vilje- och visionslös hitjukebox, samtidigt som Finland, Norden och den övriga världen är full av spännande, delvis oförtjänt bortglömd musik, som bara väntar på att plockas fram i ljuset.
