Som vi skrev om här är musiken från de senaste 25 – 30 åren satt på undantag hos de svenska orkestrarna. Detta enligt den repertoarinventering redovisade i Näringsdeklarationer som iMusiken gjort från de större orkestrarnas säsongsprogram för 2022–2023.
Knappt en femtedel av det som som spelas är komponerat av nu aktiva tonsättare, utländska såväl som svenska. Intresset bland de professionella orkestrarna för dagens musik kan sägas vara satt på sparlåga. Bättre då med Ludwig van Beethoven, Gustav Mahler, Pjotr Tjajkovskij, Wolfgang Amadeus Mozart och de andra gamla kompositörerna.
Frågan som inställer sig blir givetvis: varför utbildar vi tonsättare om deras musik inte får höras?
Topplistan
Efter den genomgång iMusiken presenterat september/oktober 2022 av de verk som större svenska orkestrar framför under den innevarande säsongen, är läget för den samtida musiken denna:
Wermland Operas orkester | 30,4 % |
Norrköpings Symfoniorkester | 29,3 % |
Norrlandsoperans Symfoniorkester | 26,3 % |
Västerås Sinfonietta | 26,3 % |
Kungl Filharmonikerna | 24,2 % |
Svenska Kammarorkestern | 23,4 % |
Sveriges Radios Symfoniorkester | 13,4 % |
Helsingborgs Symfoniorkester | 9,8 % |
Gävle Symfoniorkester | 6,1 % |
Malmö Symfoniorketer | 4,3 % |
Bakom den höga andelen för orkestern vid Wermland Opera ligger bl a deras framförande av Körkarlen av Mats Larsson Gothe (106 min av total speltid på 473 min). Två helaftonskvällar med Sven-David Sandströms opera Livets bok är starkt bidragande till den höga andelen för Norrköpings Symfoniorkester. Och för Norrlandsoperans Symfoniorkester väger sju framföranden av Adriana Mater av Kaija Saariaho tungt.
Beräkningarna för Näringsdeklarationerna är gjorde utifrån orkestrarnas publicerade säsongsprogram. Statistiken omfattar samtliga specificerade konserter med resp orkester och deras orkestermusiker (t ex i kammarmusikprogram). Ospecificerade konserter, som barn-, skol- och familjeföreställningar, är inte medtagna. Inte heller andra orkestrars gästspel eller externa musikers solokonserter.