Att låta förskolebarn (3–5 år) lyssna på levande klassisk musik kan hjälpa till att skapa en trygg och vårdande förskolemiljö. Musiken kan även ha stora fördelar för inlärning och hälsa genom hela livet, visar ny forskning från KMH i Stockholm
För att hitta nya sätt att förbättra inlärning i förskola och skola bjöds förskoleklasser in för att lyssna på levande klassisk musik. Musiken hade positiv inverkan på barnen på flera sätt.
Appassionata-stund
Vad forskare ser i förskolebarns reaktioner på levande klassisk pianomusik, och hur denna kunskap kan tolkas in i ett bredare sammanhang, var fokus för studien. 32 förskolebarn fick lyssna på första satsen i Pianosonat nr 23, op. 57 ”Appassionata” av Ludwig van Beethoven.
Barnen filmades före, under och efter den lilla pianokonserten och ombads rita teckningar före och efter pianoframförandet. Genom kroppsspråk och kognitiva/verbala reaktioner, intervjuer, analyser av rörelser och de tecknade självporträtten analyserades och diskuterades en mängd data.
Musikstunden påverkade barnen på olika sätt och förskollärarna kunde berätta att barnen var upptagna och energiska många dagar efter konserten.
Uttrycka känslor
– Vi kunde se att musiken hjälpte barnen att uttrycka och reglera sina känslor, säger Eva Bojner Horwitz, professor i musik och hälsa på KMH. De blev också bättre på att identifiera rytm, en färdighet som bland annat kan hjälpa barnet att få bättre verbalt minne och läsförmåga.
Musiken kan användas som ett verktyg för att exempelvis förbättra den sociala miljön på förskolan.
– Barnen använde också musiken för att kommunicera och söka kontakt med andra, fortsätter David Thyrén, lektor musik och samhälle på KMH. Det är faktorer som är mycket relevanta för att främja en trygg och vårdande förskolemiljö.
– Nu vill vi arbeta för att förbättra förskolelärarnas möjligheter att skapa samarbeten mellan förskolor och musikinstitutioner, säger Eva Bojner Horwitz.
