Hundratals efter hundratals miljoner kronor har satsats i olika former av stöd till kulturlivet under pandemin. Det blir snart miljarder.
Mn det är inte Sverige som leder stödkampen på kulturområdet bland de nordiska länderna. Åtgärderna och krisstödspaketen på musik- och scenkonstsektorn i Norden tycks ha haft den bästa effekten. Norge och Danmark har satsat mest på krisstöden.
Det här framgår av en färsk rapport från Kulturanalys Norden som gjorts på uppdrag av Nordiska ministerrådet, Covid-19-pandemiens effekter på kultursektorn i de nordiska länderna
Krisstöden har varit relativt lika i de olika länderna. Samtidigt som intäkterna har halverats för stora grupper inom kultursektorn, så har få aktörer upplevt en ekonomisk uppgång.
Relativt träffsäkra stödpaket
I rapporten framkommer att det inte finns några tydliga tecken på systematiska skillnader i hur ländernas kultursektorer påverkats av pandemin, trots de olika nationella restriktionerna inom Norden.
– Åtgärderna och krisstödspaketen i de nordiska länderna tycks ha varit relativt träffsäkra. Men – ett problem i flera länder är att de små aktörerna, främst egenföretagare, inte nåtts av stöden i önskvärd omfattning, säger Joakim Boström Elias, verksamhetsledare på Kulturanalys Norden.
Störst krisstöd i Norge och Danmark
Alla nordiska länder har använt sig av relativt lika åtgärder och krisstödspaket för berörda aktörer. Den del av kulturproduktionen som särskilt drabbats av pandemin baseras på publiksammankomster som konserter, föreställningar och utställningar. Åtgärderna och krisstödspaketen på musik- och scenkonstsektorn i Norden tycks ha haft den bästa effekten. I Norge och Danmark har man utverkat de största kulturpolitiska krisstöden.
Ökad osäkerhet för kulturarbetare
Rapporten visar att pandemin medfört en försämrad inkomstsituation och ökad osäkerhet om det framtida arbets- och inkomstläget för en betydande andel kulturarbetare i Norden, undantaget de som är verksamma inom en del digital verksamhet som snarare fått ett uppsving. Som till exempel plattformar för streaming av film, tv och musik, men även digitala bokhandlare.
Vissa undersökningar, både från Sverige, Finland och Norge, visar även att en betydande andel kulturarbetare överväger att byta yrke.
Risk för nationalisering av kulturproduktion
Pandemins konsekvenser riskerar att få negativa effekter i relation till det nordiska kulturpolitiska samarbetet då utbytet länderna emellan minskar.
– Det är troligt att det kommer att ta tid innan kulturproduktion baserad på resor och internationellt samarbete återställs, och detta kan innebära en viss ”nationalisering” av kulturproduktionen och eventuellt minskat kulturpolitiskt utbyte inom Norden, säger Joakim Boström Elias.
Bilden: En tom konsertsal i corona-tider under P8 Jazz Alive i DR Koncerthuset. Fotograf: Torben Christensen/Ritzau Scanpix
