Det är numera en tradition att studenterna i dirigeringsprogrammet vid KMH i Stockholm reser till Gävle för att göra konsert tillsammans med Gävle Symfoniorkester.
Så skedde även den 10 januari 2025 när Luca Gliozzi, Carl Nilsen, Mateo Narančić och Martin Thorell (i ordning enl bilden) tog sig an ett antal verk som framfördes i Gävle konserthus.
De studerar för B Tommy Andersson, som undervisar i dirigering och orkestrering sedan hösten 2012 och är professor i orkesterdirigering vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm.
Det blev ett brokigt program i Gevaliasalen den här fredagskvällen, med tydlig tonvikt på den traditionella repertoaren och det sena 1800-talets verk.
För vem i dagens dirigentutbildning vill ge sig på mer samtida musik? Eller ens det sena 1900-talets verk?
Så frågan hänger i luften: är den här konsertens musik studenternas eller professorns val?
Nästan bara 1800-talsmusik
Carl Nilsen dirigerade uvertyr till Läderlappen av Johann Strauss d.y (ett stycke operettmusik komponerat 1874).
Martin Thorell hade Wagner och Strauss på sin lott: förspelet till akt 3 av Richard Wagners Mästersångarna i Nürnberg (från 1868) samt Josef och Johann Strauss Pizzicato-polka (från 1869).
Mateo Narančić presenterade tre verk: Slavisk dans nr 8 av Antonín Dvorák (från 1868), Kejsarvalsen av Johann Strauss d.y (från 1889) samt Mellanspel ur Sången av Wilhelm Stenhammar (komponerad för drygt hundra år sedan, 1920).
Luca Gliozzi dirigerade två stycken av Georges Bizet: Carmensvit 1 och Carmensvit 2 (komponerade 1875 och sammanställda postumt av Ernest Guiraud).
