Det händer märkliga – och mäktiga! – saker i hjärnan när vi musicerar. Att spela ett instrument eller att sjunga är en av få mänskliga aktiviteter som aktiverar så gott som hela hjärnan.
Att utöva musik i någon form kräver en ytterst intensiv samordning av de olika funktionerna i hjärnan. Det låter arbetsamt, men det går utan vi behöver tänka på det …
Musicerandet sätter igång det mesta: hörsel, finmotorik, syn, minne, planering, socialt samspel.
Allt detta kan forskarna se i hjärnbalken, den del av hjärnan som hanterar kommunikationen mellan de båda hjärnhalvorna. Hos musiker är funktionen mer och tydligare utvecklad än hos andra som inte har musiken som profession.
Hejda demensen
Att spela ett instrument är alltså bra för den kognitiva och sociala utvecklingen. Det är ett utmärkt sätt att hålla hjärnan i trim.
Detta vet demensforskarna. I åtskilliga länder världen över växer antalet äldre snabbt. Förekomsten av demenssjukdomar ökar också snabbt. Ett ökat musicerande och instrumentspelande skulle kunna vara ett botemedel för många äldre.
Många äldre kan kanske ta upp de färdigheter man hade på något instrument i unga år. Och det är helt fel att utgå från att äldre inte kan lära sig ett instrument på ålderns höst. Den åldrande hjärnan är plastisk, d v s hjärnan har kapacitet att lära sig nya saker hela tiden.
– När man fysiskt spelar musik stärks kopplingarna mellan hjärnans områden för motorik och hörsel. Detta kanske förklarar varför vuxna som tränar på att spela särskilda melodier har en ökad representation av musik i hjärnan jämfört med vuxna som bara har lyssnat till samma melodi, säger Jennifer MacRitchie som forskar I musikperception och kognition vid Western Sydney University I Australien.
– Att spela musik involverar många olika delar av hjärnan, så även korta kurser kan generellt förbättra den kognitiva förmågan hos äldre nybörjare, menar MacRitchie.
Brenda Hanna-Pladdy vid Emory University i Atlanta, som gjort flera studier på just detta område, konstaterar samma sak:
– Att spela ett instrument hjälper till att skapa alternativa vägar för din hjärna att kommunicera, och den plasticiteten skulle kunna fungera som ett skydd, eller en buffert, mot kognitiva försämringar när vi blir äldre.
– Musik förändrar och stärker bokstavligen din hjärna eftersom det är en så komplex aktivitet och kräver en bred uppsättning hjärnfunktioner, fortsätter hon.
Fingerövningar efter en stroke
När man lär sig att spela ett instrument som piano ingår många komplexa fingerövningarr och koordineringsuppgifter. Man får träna på att röra på handens fingrar oberoende av varandra.
Därför används pianolektioner för att träna upp handens funktion efter en stroke. Man tror att den omedelbara auditiva återkopplingen från varje fingerrörelse hjälper de äldre att justera rörelserna och jobba med taktmässigt regelbundna rörelser, sägerJennifer MacRitchie.
– Vid Western Sydney University undersöker vi hur friska äldre med pianoträning kan förbättra sin generella handfunktion i vardagsaktiviteter som inte är kopplade till musik.
Äldre kan alltid förbättra sin motorik och den bästa hjärnträningen är den som är ny och flexibel.
