På bara fyra månader verkar det ha blivit en självklarhet: ingen accepterar de strukturer och hierarkier som gör det möjligt för vissa (många) män att trakassera och förminska kvinnor.
Den namnkunniga panelen vid en offentlig diskussion › på Kungl Musikhögskolan (KMH) inför en välbesatt Kungasalen var rörande överens – medvetenheten om att samtliga har ett ansvar för städa upp i träsk där manliga figurer har fått bete sig som de velat.
Paneldeltagare var (i ordning efter bilden ovan): Gabriel Lindborg, rektor vid Musikkonservatoriet Falun, Cecilia Rydinger Alin, rektor vid KMH, Joakim Milder, professor i improvisation och ensemble vid KMH, Ebba Witt-Brattström, professor i litteraturvetenskap vid Helsingfors universitet, Anna Larsson, hovsångerska och operasångerska, Petra Assio, studentkårens ordförande vid KMH, Lars Annersten, projektledare på Scenkonstmuseet.
Engagerad och initierad moderator var Kattis Ahlström.
Den etiska kompassen
– Kvinnor har alltid funnits och kvinnors vittnesmål om hur de undertryckts har det skrivits om ända sedan 600 år f. Kr (Sappho) och därefter genom all s.k. kvinnolitteratur. Det stora nu, är att vittnesmålen kommer fram och diskuteras mycket mer allmänt genom sociala medier; och det skapar ett helt annat tryck, menade bl a Ebba Witt-Brattström. Hon tror att dinosaurierna (förövande män) kommer att dö ut.
Joakim Milder ville lägga fram tre stora kort med ord att begrunda: Tystnadskultur, Tillit, Hierarkier. Han återkom till att vad som faktiskt behövs vid sidan om vackra ord (typ ”värdegrund”) är att varje människa har en fungerande etisk kompass.
– Det är faktiskt naturligare att föra sansade, bildade och intellektuella samtal kring sådana här frågor vid middagsbord i Central-Europa än vad det är i vårt land, kunde Anna Larsson berätta.
Adept-program för studenter
Att situationen för exempelvis musikstudenter inte är helt enkel kunde Petra Assio från studentkåren beskriva. Sedan i höstas finns bland så gott som alla studenter vid KMH en tydlig medvetenhet om vad som är korrekt beteende, eller inte. Men var gränsen går för vad som kan anses som korrekt, kan för en studerande vara svår att ha en uppfattning om. Men det är numer mycket av detta som diskuteras av musikstudenterna mellan lektionerna och i korridorerna.
Rektor Cecilia Rydinger Alin kunde berätta att det sedan i höstas förts många och ingående samtal i ledning och kollegier vid KMH. En manual med handfasta instruktioner finns också.
Dessutom har man påbörjat ett student – mentorsprogram, där första året åtta kvinnliga studenter (här kallade adepter) får bilda ett nätverk och samtidigt träffa från musikhögskolan utomstående personer för att kunna samtala om allt detta mellan raderna.
Elefanterna
Många kloka inlägg och frågor kom från publiken. Men som vanligt blev det ont om tid när det verkligen började bli konkret och man anade skuggorna av elefanterna i rummet
Läge för en lika initierad offentlig diskussion till hösten? För att bl a stämma av om den entusiasm inför framtiden som många i panelen kände, också börjar synas i den högre musikundervisningens vardag.
Arrangörer för denna diskussion var Kungl. Musikhögskolan och Stiftelsen Vattnäs Konsertlada. Det kunde kanske utökas till några fler musikhögskolor och Kungl Musikaliska Akademien – om diskussionerna blir av framöver.
