Förvisso är det den högsta kulturbudgeten i nominella tal som presenteras av regeringen. Om man inte tar hänsyn till inflation och kostnadsökningar; samt om inte återstartsstödet till kulturen i samband med pandemin räknas in. I allt handlar årets kulturbudget om en ökning på 35,7 miljoner kronor jämfört med 2023 års budget.
Kulturbudgeten för 2024 utgör bara 0,67 procent av regeringens totala budget. Det är den lägsta andelen på 20 år.
– Kulturen spelar en viktig roll i att hålla ihop vårt samhälle, att stärka vår gemenskap. I ansträngda ekonomiska tider är det viktigt att prioritera. I den här budgeten har vi särskilt valt att lyfta fram tre teman: kulturarv, digitalisering och läsning, men den rymmer naturligtvis mycket mer, sa kulturminister Parisa Liljestrand (M) när hon presenterade kulturbudgeten för 2024.
Utgiftsområde 17. Kultur, medier, trossamfund och fritid, som den kallas i regeringens budgetproposition.
Det är lätt att säga ”håll i, håll ut” när man sitter med en ministerlön och presenterar den lägsta kulturbudgeten på två decennier.
Sor besvikelse
– Regeringens kulturbudget för 2024 är en stor besvikelse! Att lägga en budget utan uppräkningar och med neddragningar på vissa områden innebär i praktiken en stor urholkning av kulturlivets resurser, säger Föreningen Svenska Tonsättare (FST) genom sin ordförande Martin Jonsson Tibblin.
– I svåra ekonomiska tider hade vi hellre sett att det satsas extra på kulturen för att stärka samhällets identitet långsiktigt, fortsätter Jonsson Tibblin.
Han påpekar också:
Som KLYS (Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd) konstaterade, innebär regeringens kulturbudget på cirka nio miljarder en försvinnande liten uppräkning på 0,4 procent. I praktiken utgör detta en kraftig urholkning av anslagen till landets kulturliv. Kostnader för inflationen täcks inte. I stället för att dra ned borde regeringen satsa offensivt på konst och kultur. Inte minst mot bakgrund av de senaste årens kriser som slagit hårt mot kulturskapare och kulturverksamheter.
FST är även starkt kritiskt till förslaget att slå samman Konstnärsnämnden och Kulturrådet; kulturdepartementet vill tillsätta en utredning om detta. – Det riskerar att kraftigt försvaga konstnärspolitiken och att viktig kompetens och erfarenhet går förlorad, säger Martin Jonsson Tibblin.
Konstnärsnämnden är sedan 1976 en viktig expertmyndighet med ett särskilt uppdrag att främja och bevaka konstnärers och kulturskapares villkor.
