Musiklyftet kallas den satsning Kungl. Musikaliska Akademien tillsammans med Svensk Scenkonst och Kungl. Musikhögskolan startade 2021.
Man konstaterade att tidig introduktion till musiken samt relevanta utbildningsspår är avgörande för kompetensförsörjningen till musiklivet, som numer har allvarliga brister.
”Det svenska musikundret” bygger på tidiga insatser i skola och goda förutsättningar för utbildning på högre nivåer.
Foto: Lisa Thanner
En belysning av detta ges i en ny avhandling i musikpedagogik som Camilla Sarner har presenterat vid Göteborgs universitet – Utbildningsvägar till musiken – Musikerstudenters livshistorier om drivkrafter och erkännande. Avhandlingen tar upp musikerstudenters väg från barndomens första möten med musik till högre musikutbildning.
Sarner konstaterar att musikerstudenter drivs både av karriärmål och en stark personlig relation till musiken. Samtidigt påverkar ojämlika villkor tidigt vilka som får tillgång till musikutbildningsområdet.
Hon visar att framförallt två drivkrafter dominerar: ambitionen att nå framgång och erkännande, samt att musiken ger mening på ett djupare, existentiellt plan.
– Många beskriver musik som ett sätt att känna sig levande. Att hålla på med musik ger kraft och riktning i livet och blir därför djupt meningsskapande. Det handlar inte bara om karriärmål, utan om att musiken berör och förändrar en, att den påverkar hur man känner, tänker och skapar meningsfulla relationer i livet, säger Camilla Sarner.
Ojämlik start redan i barndomen
Avhandlingen visar också att tillgången till musikutbildningsfältet är långt ifrån jämlik. De flesta studenterna i studien växte upp i hem där musik var en självklar del av vardagen, ofta med högutbildade föräldrar som hade ett aktivt musikintresse.
Redan i småbarnsåren tog många av dem till sig ”storslagen och komplex musik”, till exempel klassiska orkesterverk, hårdrock eller gospelkörer.
Villkoren är olika
Flera berättar dessutom att de hade fått kvalificerad undervisning redan från fem–sex års ålder.
– Att spela för en musiklärare så tidigt verkar vara få förunnat. Det kräver tillgång till privata lärare, barnkörer eller andra särskilda musikmiljöer som oftast bara finns i större städer. De möjligheterna är ojämnt fördelade, vilket gör att musikutbildningsfältet präglas av olika villkor redan från början, säger Camilla Sarner.
Relationer som ger drivkraft
Längs vägen blir också relationer med nyckelpersoner avgörande. Föräldrarna, lärare och vänner i musikklasser, på estetiskt program och folkhögskolor spelar en central roll som bidrar till att studenterna fortsätter.
– Att söka sig till likasinnade är naturligt, också inom musikutbildningsfältet. Men om fältet ska vara relevant för hela samhället behöver det samtidigt förnyas och öppnas för fler, menar Camilla Sarner.
