Det finns fler verk med titeln Requiem komponerade av svenska tonsättare som iMusiken presenterade här ›.
Det har bland annat uppmärksamma läsare noterat och kommenterat.
Bilden, övre raden fr v: svensk struva, dock ej J B Struve – Albert Runbäck – Ragnar Grippe – Steve Dobrogosz.
Nedre raden, fr v: Gabriella Gullin – Mattias Sköld – Agneta Sköld – Maria Lithell Flyg.
200 år gammalt requiem upptäcktes
Det mest intressanta är nog det som verkar vara det allra första – ett Requiem av Jacob Bernhard Struve (1767–1826). Musikpedagog och organist, bl a direktör vid Kungliga Musikaliska Akademiens undervisningsverk.
Högst troligt är detta den äldsta svenska flerstämmiga requiem-sättningen (från cirka 1815-20), och den tidigaste bevarade av en lutheran; 50 år före Johannes Brahms Ein deutsches Requiem.
Musikprofessorn Mattias Lundberg vid Uppsala universitet vet, för det var han som grävde fram det okända Struve-verket för tio år sedan.
– Struve var på plats i Wien när Mozarts Requiem framfördes. Han var då elev hos Adalbert Gyrowetz och Mozarts Requiem gjorde stort intryck på honom. Hans eget verk i Stockholm är helt sagolikt i wienklassiska traditionen. Det finns en edition (av mig och Daniel Bernhardsson).
Struves Requiem fick sitt uruppförande i Lund 2015 och framfördes av Allhelgona motettkör, medlemmar ur Malmö Operaorkester, med Johan-Magnus Sjöberg som dirigent.
Mer nutida svenska rekvier
Från 1900- och 2000-talet finns ett antal rekvier som följer det katolska mässordinariet: Introitus – Kyrie – Dies irae – Offertorium – Sanctus – Benedictus – Agnus Dei – Communio.
Organisten, orgelexperten och tonsättaren Albert Runbäck (1894–1974) skrev ett Requiem 1951.
Ragnar Grippe skrev Requiem för sopran och synth (1996), som finns i inspelning med Madeleine Kristoffersson och Ragnar Grippe.
Pianisten och tonsättaren Steve Dobrogosz komponerade Requiem (2001) för blandad kör, stråkar och blåsinstrument. Det fick sitt uruppförande 2002 i S:t Jacobs kyrka, Stockholm, med S:t Jacobs kammarkör, Kungl. Hovkapellet och dirigenten Gary Graden.
2002 komponerade Gabriella Gullin sitt Requiem per l’uomo innocente. Framfördes i S:ta Clara kyrka, Stockholm, av S:ta Clara Motettkör, Jesper Taube, barytonsolist, Markus Leoson, slagverk, Per Thunarf, orgel och med Michael Waldenby som dirigent.
2007 framfördes Requiem för blandad kör, stråkkvartett och synthesizer, komponerat av Mattias Sköld. Uruppförandet skedde i Adolf Fredriks kyrka, Stockholm, med Mikaeli Kammarkör, REbaroque och Anders Eby, dirigent.
Agneta Sköld skrev ett Requiem, 2014, som i november året därpå fick sitt uruppförande med Västerås domkyrkas motettkör, solister från kammarmusikerutbildningen vid Mälardalens högskola, Stockholms Bachsällskap, Maria Grönhaug, orgel, med Johan Hammarström som dirigent.
Maria Lithell Flyg: Frid-lyst – Requiem över växter och djur (2020). Med katolska mässans satser, växlande mellan latin och svenska. Dessutom med tilläggssatsen ’Koral’ där kören besjunger de växter och djur i den svenska faunan och floran som är rödlistade. Uruppförande i mars 2022 av Sofia Vokalensemble och Bengt Ollén.
Per Harling/Sören Ljungberg: Ett hoppfullt Requiem, för blandad kör och stråkkvartett (2021). Med sex satser ur den katolska mässan. Uruppförande i Gottsunda kyrka november 2021 med vokalensemblen Uppslaget, stråkkvartetten Ensemble Fenix, Peter Melin, dirigent. Finns i inspelning från 2022 med samma medverkande på streamingplattformar.
Magnus Kilvén: Rekviem på svenska – Från mörker till ljus, för blandad kör, sopransolo, stråkar och orgel (2024). Med mässatserna Kyrie, Offertorium, Sanctus, Pie Jesu, Agnus dei, Libera me, Lux aeterna, In paradisum som sjungs på svenska. Uruppförande med Björklinge kyrkokör, stråkar från Gävle Symfoniorkester, Jesper Rydén, orgel, Magnus Kilvén, dirigent.
Rekvier utan mässtexter, eller med blandade texter
Det finns även ett antal verk av svenska kompositörer som har titeln ’Requiem’, men med andra texter än den katolska dödsmässans.
Några exempel:
Kurt Atterberg: Requiem: kantat för eldbegängelse op 8 (1914) för blandad kör och orkester. Text av Gustav Schlyter (kommunaltjänsteman i Helsingborg som introducerade eldbegängelsen i Sverige).
Karl-Erik Welin: Ett svenskt requiem (1975) till texter av bland andra Carl von Linné. För blandad kör och orkester. Finns i inspelning från Stockholms konserthus, december 1977, med Björn Haugan, tenor, och Erland Hagegård, tenor, och Kungliga Filharmoniska orkestern under ledning av Herbert Blomstedt.
Sven-David Sandström: Requiem: De ur alla minnen fallna (1979) för två körer, barnkör, stor symfoniorkester, fyra operasolister och tape. Texter av Tobias Berggren. Uruppförande i Berwaldhallen, Stockholm, 1982.
Albert Schnelzer: Requiem för sopran och piano (2004). Texter av Edith Södergran. Inspelning med Susanna Andersson, sopran, Francisca Skoog, piano.
Jan Sandström: Ett svenskt requiem (2007) för kör, solister och liten orkester. Texter av Christine Falkenland. Uruppförande i november 2008 i Hedvig Eleonora kyrka, Stockholm, med solisterna Karolina Blixt och Michael Weinius, Hedvig Eleonora Kammarkör, S:t Matteus Kör & Symfoniorkester. Dirigent: Pär Fridberg.
Johan-Magnus Sjöberg: Requiem till texter av Sigbritt Ernald (2010). Uruppfördes i Allhelgonakyrkan, Lund, av Yvonne Tuvesson Rosenqvist, sopran, Hanna-Maria Strand, mezzo, Peter Sjunnesson, baryton, Lunds Nya Kammarorkester, med kompositören som dirigent.
Mårten Jansson: Requiem Novum för solo, blandad kör och orkester (2019). Texter av Silvestri Charles Anthony som sjungs av solisten, ett urval av mässtexterna sjungs av kören. Uruppförande i Uppsala domkyrka, januari 2020, med Collegium Cantorum, Sara Brimer Davey, sopran, musiker ur Uppsala kammarorkester och Västerås Sinfonietta, Ulric Andersson, dirigent. 2022 inspelning med Anna Denis, sopran, VOCES8 Foundation Choir, Philharmonia Orchestra, med Barnaby Smith som dirigent.
Gunnar Idenstam och Ola Stinnerborn: Ett samiskt requiem – A Saami requiem – för musik, dans och orgel (2022). Jojk möter orgelspel och hårdrock, i ett verk som har kallats en musikalisk resa ner i det samiska dödsriket – och tillbaka.
