I den översikt som iMusiken presenterade av de rekvier som runt om i landet framförs i allhelgonatid › är det sparsamt med musik av svenska tonsättares verk. Av tradition har det blivit requiem-musik av Wolfgang Amadeus Mozart, Johannes Brahms, Gabriel Fauré, Giuseppe Verdi – och på senare år även av Maurice Duruflé.
Men musik med dödsmässans Requiem av svenska tonsättare finns. Dock sällan framförda.
Här ett drygt dussin svenska requiem-kompositörer.
På bilden, övre raden fr v: Lars August Holm, Otto Olsson, Oskar Lindberg, Ivar Widéen, Hans Eklund, Sven-David Sandström, Karin Rehnqvist.
Nedre raden fr v: Nils Lindberg, Fredrik Sixten, Anders Nilsson, Olle Lindberg, Leif Strand, Gunnar Idenstam.
1888 – 1935
Det äldsta svenska rekviet är förmodligen av Lars August Lundh (1838–1916) från 1888, för blandad kör med soloröster och stor orkester. Lundh var musikpedagog, kyrkomusiker och tonsättare. Han arbetade som musiklärare och organist på Södermalm i Stockholm och i Tyska kyrkan, Gamla Stan.
En 22-årig Otto Olsson komponerade 1901–1903 ett Requiem med den katolska mässans texter för fyra soloröster, 6-stämmig blandad kör, orgel och orkester. Det drygt timslånga verket uruppfördes först 1976, 73 år efter tonsättarens död.
1920–21 skrev organisten och tonsättaren Oskar Lindberg sitt Requiem för blandad kör, orgel och orkester. I slutet av november 1923 fick det sitt uruppförande i Musikaliska akademiens stora sal vid Nybrokajen. Lindberg var Engelbrektskyrkans förste organist från det kyrkan invigdes (1914) fram till sin död 1955. Han var också lärare i harmonilära vid Musikhögskolan i Stockholm från 1919 och utsågs till professor 1936. Dirigent för Stockholms akademiska orkesterförening 1922, ledamot av koralbokskommittén 1939 och bidrog då med 14 koraler i folkton.
Domkyrkoorganisten i Skara, tillika ledamot av Kungl Musikaliska Akademien, Ivar Widéen, skrev en stor mängd körmusik. Bland annat ett Requiem – Kom jordens barn (med texter av J. O. Wallin) för solo, blandad kör, violin och orgel eller piano. Första version 1910, omarbetad version 1935.
1977 – 1993
Hans Eklund (1927-1999), under många år lärare i komposition vid Musikhögskolan i Stockholm, komponerade 1977–78 ett Requiem för solo, kör orkester. Kan bl a höras på en inspelning från Phono Suecia med Marianne Mellnäs, sopran, Rolf Leanderson, baryton, Storkyrkans kör och Stockholms motettkör tillsammans med Norrköpings Symfoniorkester och Gustaf Sjökvist som dirigent.
Nils Lindberg komponerade 1993 sitt Requiem för utvidgat storband, blandad kör, två sopran-solister och en barytonsolist. Musik med tydliga inslag av jazz och svensk folkton.
2007 – 2022
Fredrik Sixten, organist, körledare och kompositör, kom 2007 med sitt Requiem för sopran- och barytonsolist, blandad kör, , stråkar, två horn och pukor. Ett verk med tilläggstexter för sceniskt framförande av Bengt Pohjanen. Finns i en inspelning från 2013 med solisterna Karin Ingebäck, sopran, och Anders Larsson, baryton. Radiokören och Nordiska Kammarorkestern under ledning av Ragnar Bohlin.
Ett lite annorlunda svenskt bidrag bland rekvier är Requiem Aeternam från 2008 av Karin Rehnqvist. Komponerat för två sopraner, kör och orkester. I nio satser samsas svenska texter med de traditionella mässtexterna: 1/ Den som föds 2/ Min vilotimma ljuder – requiem 3/ Kyrie 4/ Den som föds 5/ Umbrae mortis 6/ De profundis 7/ I himmelen 8/ Sanctus 9/ Libera me. Uruppförandet skedde i Glasgow City Hall i oktober 2008 med solisterna Helena Ek, Maria Keohane, SCO Choir, Scottish Chamber Orchestra med Olari Elts som dirigent.
Tonsättaren Anders Nilsson komponerade 2008–2010 sitt Requiem. Verkets första del, t.o.m. Lacrimosa, uruppfördes 2009 med Allmänna Sången, Uppsala Kammarorkester under ledning av Cecilia Rydinger Alin och med Olle Persson som barytonsolist. Framförandet vann ett sådant gensvar hos publik, musiker och recensenter att man strax beställde den kompletterande delen av rekviet, 2010.
Sven-David Sandström komponerade 2011 ett timslångt Requiem (hans andra efter Requiem: De ur alla minnen fallna från 1979). Vid uruppförandet i Berwaldhallen, mars 2013, Stockholm, medverkade Elin Rombo, sopran, Katija Dragojevic, mezzo, Olle Persson, baryton, Matthew Rose, bas, samt Radiokören och Sveriges Radios Symfoniorkester med Gustaf Sjökvist som dirigent.
2019 kom det tredje requiem-bidraget från musikersläkten Lindberg – Olle Lindbergs A Requiem for the Living med undertiteln ”A Journey Towards Eternal Light”. Det är komponerat för sopran- och barytonsolo, blandad kör, brasskvintett, slagverk, piano och stråkar. Uruppförandet skedde i november 2019 med Adolf Fredriks kyrkas kammarkör, Linnékvintetten samt solisterna Agnes Lindberg och Staffan Liljas.
Körledaren, tonsättaren och arrangören Leif Strand (1942–2021) komponerade under många år sitt Requiem för damkör och symfoniorkester. 2019 var det komplett och 2020 kom det på en inspelning från Nilento. 1 november 2025 får det sitt live-uruppförande i Uppenbarelsekyrkan, Saltsjöbaden, med vokalensemblen Alicia och musiker från Stockholm Concert Orchestra.







Rekviem på svenska ”Från mörker till ljus” skrevs 2024 och framförs nu för andra gången i Björklinge kyrka. Komponerat av Magnus Kilvén
Sättning: SATB kör, sopransolo, stråkar och orgel