Visst har konsertpubliken sina tydliga uppfattningar om vilken musik och vilka tonsättare som framförs av orkestrarna. Det framgår inte minst av den publikundersökning iMusiken genomförde under försommaren 2025.
På frågan Vilken/vilka tonsättares musik vill du höra mer av? framkom mängder av tonsättarförslag. Inte sällan tyder namnförslagen på goda insikter i vad den moderna konstmusikvärlden har att erbjuda.
Flera svarande i undersökningen kommenterar övergripande, i stil med:
– Generellt alltid intresserad att höra sådant jag inte hört förr.
– Musik från alla tider av bortglömda och försummade kompositörer.
– Mer från andra världsdelar!
– Musik av alla tonsättare jag inte känner till/vet existerar …
Efterlängtade klassiker
Självklart önskas de gamla klassikerna. Detta kan synas lite märkligt eftersom det är just dessa som oftast spelas i konserthusen – och har så gjort de senaste decennierna.
– Alla klassiker, helt enkelt. Kan inte få nog av all tidlös klassisk musik som skrivits, är en av kommentarerna.
Bland klassiker-förslagen dyker namn upp som Johannes Brahms, Ludwig van Beethoven, Gustav Mahler, Anton Bruckner, Richard Wagner, Richard Strauss, Wolfgang Amadeus Mozart, Johann Sebastian Bach, Joseph Haydn, Robert Schumann, Franz Schubert, Jean Sibelius m fl.
Men även en hel del äldre mästare: Antonio Vivaldi, Henry Purcell, Georg Friedrich Händel, Domenico Scarlatti, Luigi Boccherini, Johann Pachelbel, Heinrich Schütz, William Byrd, Arcangelo Corelli, Claudio Monteverdi, William Boyce …
Mer samtida musik
Påfallande många nämner senare tiders tonsättare. Med kommentarer som utropar:
– Mer samtida/nyskrivet!
– Mer musik från 1900- och 2000-talet.
– Samtida tonsättare från både Sverige och andra länder.
– Lite modigare samtida musik!
– Samtida och levande tonsättare från Sverige/Norden, moderna klassiker (1950 – idag).
– Repriser på uruppföranden.
– Mer musik av europeiska modernister.
– Nutida tonsättare med verk som kommenterar eller förhåller sig till vår (rätt dramatiska) samtid. Jag är inte intresserad av att lyssna på ytterligare en tolkning av Brahms, Beethoven, etc.
Och här radas förslag på kompositörer som är ganska sällsynta i orkestrarnas säsongsprogram.
Som exempelvis György Kurtág, John Cage, Elliot Carter, John Adams, Charles Ives, Herbert Sumsion, Bohuslav Martinů, György Ligeti, Philip Glass, John Luther Adams, Karlheinz Stockhausen, Pierre Boulez, Beat Furrer, Aulis Sallinen, Toru Takemitsu, Olivier Messiaen, Henri Dutilleux, Arvo Pärt, Aleksandr Scriabin, Ástor Piazzolla, Veljo Tormis, Eugen Suchoň, John Williams, Giacinto Scelsi, Paul Hindemith, Vasilij Kalinnikov, Leonard Bernstein, Arnold Bax, Malcolm Arnold, Kurt Weill, Gérard Grisey, Alfred Schnittke, James MacMillan, John Corigliano m fl.
Mer svensk musik
Många av de svarande reagerar på att så lite av svensk musik framförs. Bland annat med kommentarer som:
– Svenska tonsättare. Vem annars framför dem?
– Samtida musik från Sverige och Norden.
– Varför så lite uppmärksamhet för den svenska musiken genom tiderna?
Önskemål finns om att få höra mer musik av tonsättare som:
Wilhelm Stenhammar, Erland von Koch, Wilhelm Peterson-Berger, Hugo Alfvén, Sven-David Sandström, Sven-Eric Johanson, Hilding Rosenberg, Ture Rangström, Bo Linde, Benjamin Staern, Djuro Zivkovic, Jesper Nordin, Anders Nilsson, Jonatan Sersam, Dror Feiler, Kurt Atterberg, Yngve Sköld, Eduard Tubin, Gösta Nystroem, Bo Nilsson, Jonas Valfridsson.
Plus svenska, kvinnliga tonsättare, förstås, med några exempel nedan.
Fler kvinnliga tonsättare
Många av de svarande saknar musiken av kvinnliga tonsättare, eller menar att andelen är för blygsam. Här föreslås åtskilliga nutida, men även musik av äldre, kvinnliga tonsättare. Några kommenterar:
– Kvinnliga kompositörers verk, både kammarmusik och orkester, helst från barock fram till 1960-tal.
– Kvinnliga tonsättare före 1970.
Exempel på nutida kvinnliga kompositörer:
Anna Thorvaldsdottir, Karin Rehnqvist, Malin Bång, Kaija Saariaho, Caroline Shaw, Tebogo Monnakgotla, Rebecca Saunders, Francesca Verunelli, Lisa Streich, Britta Byström, Jennifer Higdon, Andrea Tarrodi, Dobrinka Tabakova, Kristina Arakelyan, Camille Pepin, Galina Grigorjeva, bland andra.
Och några äldre som nämns:
Rebecca Clarke, Vítězslava Kaprálová, Clara Schumann, Hildegard av Bingen, Louise Farrenc, Ruth Gipps, Florence Price, Amy Beach, Ethel Smythe, Barbara Strozzi, Elizabeth Maconchy, Thea Musgrave.
iMusikens publikundersökning genomfördes maj/juni 2025 via webbsidan imusiken.se.
282 personer svarade. 98 % av enkätsvaren kom från Sverige. Åldersfördelningen hos de svarande var: 33 % i åldern 41–55 år, 27 % i åldern 56–70 år, 25 % i åldern 26–40 år, 13 % 71 år eller äldre. 2 % av de svarande var i åldern 15–25 år.
Kommande enkätsvar
iMusiken fortsätter redovisningen.
I kommande publicering:
– Har du råd/tips till ansvariga i ditt konserthus?
Hej Per-Åke,
Mycket märkligt att inte en enda (eller bara för få för att nämnas?) har svarat att de vill höra någon av de stora ryska tonsättarna: Sjostakovitj, Prokofjev, Stravinskij, Rachmaninov och allra konstigast, inte heller Tjajkovskij. Hur kommer sig detta månntro? De är minst lika skickliga hantverksmässigt och konstnärligt som alla klassiska europeiska kompositörer samt i uttryck och dramatik ofta intressantare.