En dag som denna (8 mars = internationella kvinnodagen) kan vi inte låta bli att publicera denna klassiker.

Den skapades 2016 för nätverket KVAST (Kvinnlig Anhopning av Svenska Tonsättare), som en visuell bild av de resultat från den repertoargenomgång som genomfördes av de svenska orkestrarnas utbud säsongen 2016/17. 811 kvinnliga tonsättare genom tiderna formade bilden av Giganten.

Det visade sig nämligen att musik av Ludwig van Beethoven framfördes mer och oftare än musik av alla kvinnliga tonsättare tillsammans. Ludwigs klassiker omfattade drygt 8 % av repertoaren den säsongen.

Hur gick det sedan?

Obalansen i repertoaren, eller det ojämställda, har bestått även de efterföljande säsongerna. Många försök till att rätta till detta har förekommit, många vällovliga initiativ har på en del håll genomförts. Men faktum kvarstår; det är de manliga tonsättarna från 1800-talet och 1900-talets början som härskar i konsertprogrammen.

Den innevarande säsongen (2022/23) är andelen verk av kvinnliga tonsättare som framförs 11,7 % *. Det vill säga, en tydlig förbättring från hur det såg ut för sex, sju år sedan. Om än försiktig.

Ludwig van Beethovens kompositioner stannar denna säsong vid 4,3 % * av det totala konsertutbudet.

Musik har inget kön

Så sägs det ibland. Men med orkestrars programråd och mer eller mindre karriärstinna dirigenters preferenser synes det som att konstmusiken har ett kön – det manliga. Det skaver om man måste lämna Beethoven, Bruckner, Brahms, Mahler, Schumann.

Finns det några kvinnliga tonsättare?

Är du nyfiken på kvinnliga tonsättare genom tiderna rekommenderas ett besök på iMusikens systersajt Kvinnliga tonsättare. Närmare 1,000 tonsättare är presenterade, från alla tider och från (nästan) alla länder.
Här

*) Avser durata/speltid


Bilden överst: Tonsättarkollage och montage av Per-Åke Byström

LÄMNA ETT SVAR

Vänligen ange din kommentar!
Vänligen ange ditt namn här

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.