Den svenska musik landets orkestrar väljer att spela

Sveriges symfoniorkestrar och kammarmusikorkestrar är inga välgörenhetsinstitutioner. De spelar med hjälp av skattemedel och biljettintäkter. Samt efter noter, förstås.

Förmodligen finns från huvudmännen (oftast regionerna) inga starkt uttalade krav på vilken musik som ska framföras. Så det får bli efter respektive konserthuslednings ambitioner, mer eller mindre påverkade av chefs- och gästande dirigenter.

iMusikens genomgång av den aktuella repertoaren säsongen 2022–23 framgår att det är mycket som tyder på att åtskilligt av de överraskande eller originella repertoarvalen har stängts ute. Den här säsongen går konserthusen generellt mot en kontinental likriktning; läs: de döda mästarnas musik ska återigen tolkas och spelas.

De svenska tonsättarnas musik

Visst spelas det svensk musik (med, eller utan, kulturkanon). Typiskt svenskt i sådana här sammanhang är att inte förhäva sig, inte spela för mycket av det inhemska. De svenska tonsättarna ska inte ges alltför mycket uppmärksamhet. Så på nationell nivå handlar det om att svensk komponerad musik genom tiderna representeras av 10,8 % av all framförd musik.

Eller med andra tal: 124 (relativt korta) framföranden av totalt 956.

Svenktoppslistan

De andra svenska kompositörerna?

Är det någon som minns dessa svenska tonsättare, av de omkring 1,055 som funnits?

Oscar Byström, Ivar Hallström, Ludvig Norman, Ingeborg von Bronsart, Ika Peyron, Amanda Maier-Röntgen, Valborg Aulin, Sigurd von Koch, Natanel Berg, Edvin Kallstenius, Ture Rangström, Kurt Atterberg, Moses Pergament, Sten Broman, Hilding Hallnäs, Dag Wirén, Eduard Tubin, Lars-Erik Larsson, Gunnar de Frumerie, Erland von Koch, Karl-Birger Blomdahl, Carin Malmlöf-Forssling, Sven-Eric Johansson, Laci Boldemann, Ingvar Lidholm, Åke Hermanson, Gunnar Bucht, Bengt Hambreaus, Karl-Erik Welin …

För den intresserade finns hela den historiska svensktoppslistan med tonsättare här ›

Beräkningarna för de s k Näringsdeklarationerna är gjorde utifrån orkestrarnas publicerade säsonggsprogram. Statistiken omfattar samtliga specificerade konserter med resp orkester och deras orkestermusiker (till exempel i kammarmusikprogram). Ospecificerade konserter, som barn-, skol- och familjeföreställningar, är inte medtagna; inte heller andra orkestrars gästspel eller externa musikers solokonserter.

De orkestrar som ingår är Sveriges Radios Symfoniorkester (inkl Östersjöfestivalen), Kungliga Filharmonikerna, Göteborgs Symfoniker, Malmö Symfoniorkester, Helsingborgs Symfoniorkester, Norrköpings Symfoniorkester, Gävle Symfoniorkester, Norrlandsoperans Symfoniorkester, Wermland Operas orkester, Sveriges Kammarorkester, Västerås Sinfonietta.

Övriga orkestrar/ensembler som Blåsarsymfonikerna, Dalasinfoniettan, Nordiska Kammarorkestern, Musica Vitae, Camerata Nordica, Jönköpings Sinfonietta redovisar endast halvårsprogram och ingår därför inte i den sammanlagda nationella översikten för säsongen 2022–2023.