Förfärliga saker planeras i den stora Filadelfiakyrkan vid Rörstrandsgatan i Stockholm. Blåklassad kulturbyggnad och en av de första exemplen på funkis-byggnation i Sverige.

Landets första hybridorgel, kompletterad med digitala stämmor 1998.

Den stora piporgeln med fjärrverk som invigdes i november 1930 anses numera olämplig och ska tas bort. En av landets största orglar med fyra manualer och 112 stämmor. Istället planerar församlingen att på orgelns plats inreda med teknikrum etc.

För i pingstkyrkan sjungs numer inte längre psalmer och läsarsånger (ur Segertoner) till orgelackompanjemang. Istället är det mikrofonförstärkta s k lovsångsteam som håller det musikaliska igång vid gudstjänsterna.

En som reagerat starkt på rivningsplanerna är konsertorganisten, och numer professor emeritus, Ralph Gustafsson.

I tidningen Dagen skriver han:
– Filadelfiakyrkan äger ett ovärderligt instrument, som i sina ursprungliga delar är samtida med kyrkobyggnaden och akustiskt anpassad härför.
– Att Filadelfiakyrkan i Stockholm planerar att ta bort en av landets allra största orglar visar på förakt för traditionen och de egna rötterna.

En av Europas största frikyrkor

Filadelfiakyrkan, som ritades av arkitekt Birger Jonsson i slutet av 1920-talet, hade sin förebild i Salle Pleyel i Paris (från 1927, med ca 2,000 platser). Akustiken anses vara i klass med den fina konsertsalen i Paris.

Konserlokalen Salle Pleyel

Kyrkan uppfördes 1929-30 för Filadelfiaförsamlingen i Stockholm och blev en av Europas största frikyrkolokaler. Första föreståndare och pastor var Lewi Pethrus. Kyrksalen rymde i sitt originalutförande 3,500 personer; numer har den 2,500 sittplatser. Filadelfiakyrkan är sammanbyggd med Rörstrands slott från 1630-talet.

Första läktaren ska bort

Nu stannar det inte vid orgel-rivning i den anrika kyrkan. Församlingen planerar även att ta bort första läktaren och inreda den för ”sociala ytor”. Hur det rimmar med den blåklassade Filadelfiakyrkan är en öppen fråga. Dessutom är församlingsmedlemmarna inte alls eniga om denna förändring. En mindre grupp är helt emot dessa omfattande ombyggnadsplaner.

Och hur de planerade ombyggnationerna påverkar lokalens utseende och akustik är det ingen som pratar högt om.


Enligt Plan- och bygglagen får en byggnad som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt inte förvanskas. I Stockholms stad har Stadsmuseet uppdraget att peka ut vilka byggnader och bebyggelsemiljöer det är.

Blått är den högsta klassen och omfattar bebyggelse av synnerligen högt kulturhistoriskt värde.


LÄMNA ETT SVAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.