Vikingarna hörs igen – efter 130 år

ivar_hallstrom

Ivar Hallström, 1826–1901. Under 1800-talet var Hallström Sveriges mest framgångsrika operatonsättare.

Förra gången Ivar Hallströms opera Vikingarna framfördes skrev man 1882 (hette då Vikingarne med text av Frans Hedberg). Nu, den 30 oktober 2016, framförs det igen; av GöteborgsOperans Orkester i en konsertant version dirigerad av B Tommy Andersson (som kan sägas vara något ev en expert på framföranden av svenska romantiska operor).

Som Isaura gästar Hillevi Martinpelto,  en erfaren Hallström-sångerska. Det är även GöteborgsOperans ledande tenor Tomas Lind. Nu får de två mötas i en välkommen återkomst av Hallströms musikdramatiska verk.

 

Mer sällan-spelade operor

Under säsongen 2016–2017 kommer GöteborgsOperans Orkester att framföra tre svenska sällan spelade operor – Vikingarna är först ut.

Den 26 februari 2017 är det dags för Ture Rangströms impressionistiska Kronbruden, en opera skriven till August Strindbergs drama. Den 23 april spelas Gösta Nystroems modernistiska opera Herr Arnes penningar efter Selma Lagerlöfs spökhistoria.

Göran Gademan, dramaturg på GöteborgsOperan:

– Som alla operor med nationell särart så hörs det egna landets tonspråk. De bygger ofta på visor och folkmusik. När det gäller nordisk musik brukar man säga att det hörs ett nordiskt vemod i musiken, det folkviseljuva. Detta hörs framför allt i Vikingarna och Kronbruden. När det gäller Herr Arnes Penningar, som utspelar sig på Marstrand, märks närheten till havet.

 

Medverkande i Vikingarna:

Dirigent – B Tommy Andersson; GöteborgsOperans Kör; GöteborgsOperans Orkester

Raimond – Mats Almgren
Isaura – Hillevi Martinpelto
Rolf  Vidfarne – Tomas Lind
Björn – Mats Persson
Astrid – Ann-Kristin Jones
Bertha – Mia Karlsson
En abbot – Peter Loguin
En trubadur – Markus Pettersson
En hovman – Henrik Andersson
En bard – Daniel Hällström
En viking – Olof Söderberg
En äldre viking – Sven Törnell

 

Häftiga finalkören

Vad är detta, om inte dramatik?! Librettisten Frans Hedberg når nya höjder:

Hvad (döds-)skri nått vårt öra, Hvad föregår det här? (Provençalerna)
Min dotter, mig svara (Raimond)
Fader! Fader! (Isaura)
Hvad dödsrop vi höra (Vikingarne)
Må alla helgons skara (Abboten)
Broder! (Björn)
Fasansfulla, grymma öden! (Alla)
Döden försonar allt lifvets qval (Rolf)
Nej, bida! Sjökungens färd tör nu gå vida (Barden)
Domine, domine! In æternis: Dona eis Tuam pacem Et requiem (Provençalerna)