Om en kärlek som dödar på Folkoperan

– Tristan och Isolde dör inte bara av kärlek. De dör även av att gå upp i sin egen sång som inte längre hör till det jordiska. I Folkoperans produktion ger Calaf till sist upp sig själv för sin kärlek till Turandot. Det kommer att bli brutalt! säger Mellika Melouani Melani, regissör och Folkoperans konstnärliga ledare.

GiacomoPuccinis opera Turandot om kärlek och död sätts upp på Folkoperan i höst. Premiär den 18 och 20 september med två sångarlag och två dirigenter.

 

Giacomo Puccinis sista och oavslutade opera Turandot hade urpremiär 1926, två år efter hans död. Prinsessan Turandot utsätter sina friare för prövningar som alltid slutar med att de förlorar huvudet.

Det är ett mytologiskt stoff som tål en psykoanalytisk läsning. I regissörens tolkning är människan fångad mellan civilisationen och driften. Här skapas en värld med flera symboliska lager i det freudianska mötet mellan kärleken och dödsdriften. En kärlek som dödar.

Marit Strindlund

De två dirigenterna är Folkoperans chefdirigent Marit Strindlund och engelska Alice Farnham (som även dirigerat i Folkoperans tidigare produktion, Satyagraha av Philip Glass).

Sångarlagen består av:

Turandot: AnnLouice Lögdlund/Åsa Thyllman
Calaf: Kjetil Støa/Mathias Zachariassen
Ping: Anton Eriksson/Olle Persson
Pang: Wictor Sundqvist/Jesper Säll

Alice Farnham

Pong: Fredrik Strid/Markus Pettersson
Liù: Henriikka Gröndahl/Albina Isufi
Timur: Markus Schwartz
Altoum: UIrik Qvale
Mandarin: Linus Flogell
Folkoperans kör och orkester

 

Turandot spelas till och med den 29 oktober.

Foto: scenografibild av Hanna Reidmar

  • Kommentera