Musikimprovisation stärker barnets skaparförmåga

– Musikundervisning i skolan ska inte bara handla om reproduktion, att exempelvis sjunga och spela färdiga låtar. Musikimprovisation har ett värde i sig och sig och kan innebära att barn stärks i tilltron till sin egen skapande förmåga.

– Estetiska erfarenheter i improvisation kan i sin tur vara omvälvande, säger Christina Larsson, doktorand i musikvetenskap vid Örebro universitet.

 

Kreativitet, empati, kommunikationsförmåga

Studier har visat att improvisation i musikundervisning gynnar utveckling av barnens kreativitet, empati och förmåga att kommunicera. I en kommande bok ska Christina Larsson utforska improvisationsundervisning ur ett bredare perspektiv tillsammans med ett tjugotal forskare från andra länder.

Boken kommer att omfatta improvisation i musikundervisning för alla åldrar, från förskolan upp till högre utbildning. De medverkande författarna representerar olika forskningsgrenar inom musik, bland annat musikpedagogik, musiketnologi, musikpsykologi och musiksociologi.

 

Christina Larssons kapitel i boken baseras på hennes egen forskning om improvisation som estetisk erfarenhet. Hon har studerat barn i årskurs fyra, beskrivit och dragit slutsatser om vad som händer under improvisation i musikundervisning.

– Jag ser att barnen är kroppsligt och emotionellt engagerade i det de gör och de kommunicerar med varandra. Det syns tydligt när barnen har en estetisk erfarenhet och det är det jag försöker fånga. Men hur kan vi se till att dessa estetiska erfarenheter uppstår? För ibland uteblir de.

Improvisation i musikundervisning med barn kan möjliggöras genom att elever får en ram att förhålla sig till. Dansa med en sjal eller berätta en historia med hjälp av musikinstrument är exempel på sådana ramar.

– Improvisation handlar inte om att det kan bli hur som helst. Men det är inte i förväg bestämt vad den ska resultera i.

 

Boken om musikimprovisation kommer att ges ut av Routledge förlag våren 2019.