Hur få till musikalisk mångfald både i lurar och live?

I ett unikt samarbete har 21 olika musikorganisationer samlats i ett nätverk kallat Ett musikliv för alla.

Man kräver ”politiska uppdateringar” (läs: fixa bidragsdutteriet) av den nuvarande kulturpolitiken. Så mycket har hänt (globalisering och digitalisering) sedan dagens kulturpolitiska ambitioner klubbades i riskdagen.

Musikpolitisk debatt i Stallet, Stockholm, den 11 april, som arrangerades av Ett musikliv för alla.

Nätverket frågar:
Hur uppfyller dagens statliga musikpolitik de kulturpolitiska målen?
Hur ser villkoren ut beroende på vilket musikfält du verkar inom?
Hur ser förutsättningarna ut för internationell verksamhet?

I sitt upprop pekar nätverket Ett musikliv för alla ut fem områden som man ser att en oberoende, parlamentarisk utredning synar:

1. Olika villkor för olika musik.
När det gäller offentligt finansierad verksamhet, upplever idag många parter att olika villkor råder för olika musikinriktning, oavsett utbildningsnivå och konstnärlig kvalitet.
Hur kan det statliga anslagen till musik säkerställa att en musikalisk mångfald presenteras för landets invånare?

2. Konstnärernas situation och villkor.
Det fria skapandet är en viktig del av grunden till hela kulturlivet och vi ser idag hur flera renommerade musiker och musikskapare väljer att lägga ner sin professionella verksamhet pga. de ofta orimliga villkoren.

3. Avsaknaden av nationella turnéstrukturer.
Musikverkets uppdrag till MAIS (Musikarrangörer i samverkan) att utveckla nationella turnéstrukturer (Samspel) är ett första steg i rätt riktning. Denna försöksperiod behöver följas upp och tas vidare långsiktigt.

4. Ingen samordnad strategi för internationell musikpolitik.
Under de senaste åren har organisationen Export Music Sweden tagit flera kliv framåt, som samordnare av internationella insatser. Men jämfört med exempelvis andra nordiska länders långsiktigt satsande verksamheter, hamnar Sveriges musikliv långt bakom när det gäller både utåtriktade och inbjudande satsningar.

5. Otydliga politiska strukturer.
Musiklivet behöver idag kommunicera med minst tre kulturmyndigheter. Det är i sig inget problem, så länge dessa är tydliga med inriktning och hur de kompletterar varandra. Idag har myndigheterna dock flera stödformer som liknar varandra.

 

Organisationerna bakom uppropet

Folkets Hus och Parker
Föreningen svenska tonsättare
Föreningen Sveriges Jazzmusiker
Kammarmusikförbundet
Kontaktnätet
MAIS – Musikarrangörer i Samverkan
Musikcentrum Riks
Musikerförbundet
RANK – Riksförbundet Arrangörer av Nutida Konstmusik
RFoD – Riksförbundet för Folkmusik och Dans
Riksförbundet Svensk Jazz
Riksförbundet Visan i Sverige
SKAP – Sveriges kompositörer och textförfattare
Svenska Oberoende Musikproducenter
Svensk Live – Unga arrangörsnätverket
Sveriges Körförbund
Sveriges Orkesterförbund
Sveriges Spelmäns Riksförbund
Svenska Folkdansringen
Sweden Festivals
SYMF – Sveriges Yrkesmusikerförbund

Här kan du läsa hela uppropet

Här kan du skriva på stödlistan

 

 

 

  • Kommentera