Uruppsättningen av Aniara – med musik av Karl-Birger Blomdahl och libretto av Erik Lindegren – skedde Kungliga Operan i Stockholm 1959. För regin svarade Göran Gentele, med Sixten Ehrling på pulten; en framgång långt utanför landets gränser. Förutom i fem nordiska städer gästspelade den i Edinburgh, London, Montreal och München.
Aniara. En revy om människan i tid och rum är den första science fiction-operan. Den baserar sig på Harry Martinsons versepos från 1953–1956, med 103 sånger. Nya uppsättningar av Aniara gjordes i SVT redan 1960 och spelades in på skiva i Wien samma år, med orkester och kör från Volksoper Wien.
1977 gjordes en uppsättning på Malmö Stadsteater, i regi av Leif Söderström och med Stephen Portman som dirigent. 1994 invigde en ny uppsättning Göteborgsoperan.
Nyuppsättning vid Malmö Opera
Den 6 maj blir det premiär på Malmö Operas stora scen. Nu i regi av Stefan Johansson (såg som 12-åring genrepet inför urpremiären 1959).
I Malmö Operas uppsättning medverkar bland andra Alexandra Büchel, Daniel Hällström, Lars Arvidson och Rickard Söderberg. Men dramats egentliga huvudperson är kören, som representerar Aniaras 8,000 emigranter. Dirigent är Tobias Ringborg.
I teamet syns Malmö Operas chefdramaturg Stefan Johansson som regissör, Jan Lundberg som scenograf och Bea Szenfeld som kostymansvarig.
Roller
Den blinda poetissan: Alexandra Büchel
Daisi Doody/La Garçonne: Frida Engström
Mimaroben: Daniel Hällström
Chefone: Lars Arvidson
Chefstekniker 1/Den blinde: Ole Aleksander Bang
Chefstekniker 2: Rickard Söderberg
Chefstekniker 3: Bengt Krantz
Högkomikern Sandon: Conny Thimander
Isagel: Tina Højlund
Den stenstumt döve: Torbjörn Lillieqvist
Malmö Operakör & Malmö Operaorkester
Produktionsteam
Scenografi: Jan Lundberg
Kostym: Bea Szenfeld
Ljus: Torben Lendorph
Koreografi: Patrik Sörling
Regi: Stefan Johansson
Dirigent: Tobias Ringborg
Handlingen
Med de sista människorna ombord lämnar rymdskeppet Aniara en av krig och miljöförstöring ödelagd jord. Man sätter kurs mot Mars, men en midsommarafton kastas Aniara ur kurs och resenärerna inser att mänskligheten är dömd att dö ut på en evig resa genom den oändliga rymden.
Efter att ha visat emigranterna hur jorden sprängs sönder, dör Aniaras allvetande dator Mima av sorg. Passagerarna är skräckslagna och tillvaron på rymdskeppet börjar sakta men säkert att urarta.
