Så här på den samiska nationaldagen, den 6 februari, kan det vara på sin plats att titta på den samiska jojken i den svenska konstmusiken. Så vanligt förekommande är inte jojken bland de akademiskt utbildade kompositörerna. Men det finns spår av jojk som musikalisk råvara i några tonsättares verk under 1900-talet.

För drygt 20 år sedan höll musikforskaren Alf Arvidsson ett föredrag vid jojk-konferensen i Umeå (1996); har senare publicerats i Svensk Tidskrift för Musikforskning. Arvidsson hittar då fem svenska kompositörer som använt sig av jojk som underlag för sina musikverk (och som också finns dokumenterade i cd-inspelningar).

Han konstaterar att ”den samiska musiken har inte haft någon självklar plats i det svenska samhällets officiella musikliv; att kompositörer använt sig av samisk musik kan följaktligen ses som ett positivt ställningstagande i offentligheten för jojkens estetiska kvalitéer – samtidigt som det också bidrar till  en konstruktion av samerna som ’den andre’.”

 

Wilhelm Peterson-Berger
Symfoni nr 3  ”Same Ätnam” skriven ca 1913-1917

Peterson-Berger var inspirerad av Wagners ledmotiv-idé och såg  här en parallell. P-B bygger upp sitt program för symfonin kring de titlar de olika vuolleh har, vilket gör  att symfonin far  karaktären av en berättelse skapad av sammanställningen av vuolleh från olika platser.
(Noterna till den samiska flaggan är från Same Ätnam)

 

Eduard Tubin
Pianosonat nr 2 (1949-1950)

Ett av Tubins viktigaste pianoverk. Tubin försöker i  sin pianosonat att ge en bild  av spåtrumman. Han har konstruerat ett rytmiskt mönster i  7/8-takt (4+3)  utifrån olika jojkar till  trumman.

Tubin har också använt sig av samisk musik i  ytterligare ett orkesterverk, ”Variatsioonid kahde lapi viisile”

 

Hilding Rosenberg
sats 3 ur  Louisville-Concerto (1954)

Tredje satsen bygger på en björnjojk. I  flera kommentarer omnämns jojkens ”komiska kraftfulla”, ”tungt lufsande, kraftfull/a/”, ”robusta” karaktär, samt att den är till  björnen.

1949 skrev han sin andra konsert för symfoniorkester, där han byggde på samma vuolle ”Till  den himmelske fadern” som Peterson-Berger använt.

 

Erland von Koch
Lapplands-metamorfoser (1957)

I  sina memoarer specifierar han att motiven är ”renar, lämlar och fjäll”.

1977 återkom von Koch till  jojk i ”Symfoni Nr. 5  (‘Lapponica’) Till  det samiska folket”. 1981 skrev han ”Sarek, lapsk fantasi för orgel solo”.

”Bilder från Lappland: sex sånger över samiska jojkar”, för blandad kör a cappella, komponerade han så sent som 1990.

 

Rolf Enström
Tjidtjag och Tjidtjaggaise (1986)

Elektro-akustisk komposition. Verket har namn efter en jojk  framförd av Jonas Edvard Steggo från radions inspelningar 1953, och inspelningen med Steggo används i  stycket.

 

Folke Rabe
Naturen, flocken och släkten (1991)

En konsert för valthorn och stråkorkester, på beställning av Svenska Rikskonserter på initiativ av hornisten Sören Hermansson som också uruppförde den tillsammans med Helsingborgssymfonikerna. Sedan mitten av 1980-talet hade Rabe samiskt umgänge i  Jokkmokk och därigenom personligt förhållande till  samisk kultur och jojk. Det är både Rabes och samernas konkreta naturupplevelser som kombineras till  en gemensam vördnad inför Naturen.

 

Gunnar Hahn
Rondo Lapponico (1994)

Finns i två versioner: en för stråkkvartett som ingår i hans verk Lapplandia triptyk, och en för blandad kör; med introduktion där altarna sjunger Rautasjaure, ett mittparti som är en sorgesång med finsk text, samt en coda som beskriver renkalvar som ilar iväg.

 

Av nutida tonsättare som använt jojken märks Madeleine Isaksson med Várije (Mot fjällen), beställt av Norrlandsoperan och Umeå sameförening. Komponerat 2013, 8 minuter för operabarnkör (med två sopransolister) samt samisk jojkbarnkör.

Kristina Aspeqvist har skrivit två stycken för jojk, saxofonkvartett och slagverk – ”C” och ”Lommen”; dessa uruppfördes i november 2016 av Stockholms Saxofonkvartett.

Bland körstycken finns Biegga njunnje (Jojk till fjällvinden) av Jan Sandström, samt hans Sloabbme njunnje (båda från 2010).

Anders Emilsson har komponerat Vuolleh (2007) för blandad kör a cappella.

 

Blir du nyfiken på original-jojk finns en samling på inte mindre än tre cd-skivor: Sveriges Radio gjorde 1953 två inspelningsresor till samernas land (Matts Arnberg, Håkan Unsgaard och Israel Roung). 195 jojkar samt en 310-sidig bok från resorna med naturlyrik, berättelser ur samernas liv och personbeskrivningar.
Finns på Caprice

 

 

LÄMNA ETT SVAR

Vänligen ange din kommentar!
Vänligen ange ditt namn här

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.